Lucia de Leon och hennes barnbarn Abril och Pricilla sorterar kläder och andra prylar de vill byta bort på en marknad i utkanten av Buenos Aires.
Lucia de Leon och hennes barnbarn Abril och Pricilla sorterar kläder och andra prylar de vill byta bort på en marknad i utkanten av Buenos Aires.

Byteshandeln blomstrar i krisens Argentina

Ett kilo socker mot en kvist tomater och ett par klädesplagg? I kölvattnet av den ekonomiska krisen i Argentina har invånarna tvingats hitta nya kreativa sätt att hålla sig flytande. På bytesmarknader i Buenos Aires förstäder är kommersen i full gång.

ANNONS
|

Tre gånger i veckan åker den 28-åriga Buenos Aires-bon Tamara till marknaden bakom järnvägsstationen i Monte Grande för att byta till sig mat och förnödenheter. Hon är arbetslös och har en liten dotter att försörja och tillhör därmed en grupp argentinare som drabbas extra hårt av den ekonomiska krisen.

- Det är så här jag hankar mig fram. Jag har inte varit i en mataffär på två månader, säger hon till nyhetsbyrån AFP efter att ha bytt bort socker mot pasta, tomater och kläder.

ANNONS

Sedan början på året har den argentinska peson tappat halva sitt värde mot den amerikanska dollarn. En tilltagande inflation med kraftigt höjda matpriser gör vardagen svår och många argentinare får tillbringa hela dagar med att åka runt mellan mataffärer och partihandlare för att leta låga priser och på så sätt ha råd att fylla skafferierna. Under augusti månad ökade priset på tomater med 10 procent, kyckling med 8 procent och potatis med 7 procent, enligt AFP.

Alternativ ekonomi

Även byteshandel har blivit ett sätt för människor med låga inkomster att gå runt. Redan under krisen 2001 – betydligt värre än den nuvarande – utvecklades affärstransaktioner med varor till en form av alternativ ekonomi.

- Den gången var Argentina bankrutt. Den nationella ekonomin hade kollapsat, det fanns inga likvida medel, folk blev avstängda från sina besparingar för att inte alla skulle rusa till banken och ta ut sina pengar, säger Andrés Rivarola Puntigliano, docent och Latinamerikaexpert vid Stockholms universitet, till TT.

- Samtidigt skedde en devalvering av peson. Det var i den situationen som folk började skapa de här ytorna för byteshandel,

ANNONS

Då ekonomin stabiliserades försvann de flesta bytesmarknader, men fenomenet återuppstod ett tag i samband med finanskrisen 2009. Nu är de tillbaka igen och fungerar delvis på ett annat sätt: Medlemmarna organiserar sig via sociala medier som Facebook, där de kan komma överens innan de träffas för att byta varor, skriver nyhetsbyrån Reuters.

- Det är dock inte i samma omfattning som 2001. Ekonomin fungerar trots allt, säger Rivarola Puntigliano som poängterar att läget är långt ifrån lika allvarligt som i exempelvis Venezuela, delvis tack vare Argentinas breda exportsektor.

Visar solidaritet

På marknaden i Monte Grande byts inte bara mat och kläder. De företrädesvis kvinnliga besökarna har också inrättat ett system för att hjälpa dem som behöver mediciner, men då rör det sig om gåvor, utan krav på kompensation. I svåra tider måste man visa solidaritet, säger undersköterskan Liliana Trobiano till AFP.

- Vi känner inte varandra, men vi hjälper varandra.

ANNONS
TT

Bakgrund: Krisdrabbad ekonomi

Argentina är Latinamerikas tredje största ekonomi, efter Brasilien och Mexiko.

Under 1990-talet genomfördes omfattande avregleringar av den tidigare starkt reglerade ekonomin. Pesokursen knöts till den amerikanska dollarn och tillväxten var överlag god fram till 1998, då konjunkturen vände, vilket fick regeringen att låna för att täcka underskotten. Kapital började strömma ut ur landet.

2001 genomgick landet en djup kris med statsbankrutt och allmän ekonomisk kollaps. 2003 vände utvecklingen och industriproduktionen tog fart, till viss del med hjälp av statliga subventioner.

Den globala finanskrisen 2009 fick efterverkningar även i Argentina, men redan året därpå vände tillväxten uppåt igen. 2012 bromsade dock återhämtningen åter in, och under 2014 och 2015 var ekonomin skakig.

I maj 2018 ansökte Argentina om nödlån på 50 miljarder dollar från Internationella valutafonden (IMF). De följande månaderna försämrades ekonomin ytterligare. Sedan början på året har peson tappat halva sitt värde mot USA-dollarn, och inflationen skenar.

Källa: Landguiden, Världsbanken, TT

ANNONS