Miljöaktivister håller upp skyltar med orden "För miljö och för demokrati" under en protest i Brasiliens huvudstad Brasilia mot presidentkandidaten Jair Bolsonaro, vars klimatpolitik får kraftig kritik. Bilden är från 19 oktober.
Miljöaktivister håller upp skyltar med orden "För miljö och för demokrati" under en protest i Brasiliens huvudstad Brasilia mot presidentkandidaten Jair Bolsonaro, vars klimatpolitik får kraftig kritik. Bilden är från 19 oktober.

Amazonas i skottlinjen i Brasiliens val

Jair Bolsonaro gör en helomvändning och öppnar för att stanna i Parisavtalet om han blir Brasiliens president. Men den segertippade kandidatens klimatpolitik har fått miljökämpar att varna för katastrof. Amazonas, "jordens lungor", kan stå på spel när presidentvalet i Brasilien avgörs i helgen.

ANNONS
|

Samma dag som FN presenterade sin allvarligaste klimatvarning hittills kom resultatet i Brasiliens första presidentvalsomgång. 50 miljoner brasilianer hade röstat fram Jair Bolsonaro till vinnare – en kandidat som, förutom att vara långt ut på högerkanten och ha gjort sig känd för sina homofoba och rasistiska uttalanden, driver en politik där klimathotet lyser med sin frånvaro.

Bolsonaro vill sätta stopp för Världsnaturfondens aktiviteter i Brasilien och riva upp de hinder som finns för en snabbare skövling av världens största regnskog Amazonas, som till stor del ligger i Brasilien. Enligt Världsnaturfonden kommer mer än en fjärdedel av Amazonas att ha huggits ner till år 2030 om man fortsätter i dagens takt.

ANNONS

Ville lämna Parisavtalet

Under valrörelsen har Bolsonaro också meddelat att han vill följa USA:s president Donald Trump och lämna Parisavtalet. Hans missnöje kretsar kring att han anser att avtalet skulle komma att begränsa Brasiliens makt att själv styra över Amazonas. Beskedet möttes av skarp kritik både i landet och internationellt.

- Brasilien exporterar mycket kött och soja och många inom livsmedelsindustrin är oroliga över att hans politik ska förstöra Brasiliens varumärke i Europa, där miljömedvetenhet är viktigt, säger Torsten Wetterblad, forskare knuten till Latinamerikainstitutet, till TT på telefon från staden Salvador där han följer valet.

Bolosnaro har gått till val på att förbättra Brasiliens haltande ekonomi och står nära landets mäktiga jordbruksindustri – en av krafterna bakom skövlingen av Amazonas. Den forne militären vill slå samman landets jordbruks- och miljödepartement och låta jordbruksdelen får den tyngre rollen. Han vill också bygga ut vattenkraften i Amazonfloden, med stora konsekvenser för urfolken som han har lovat inte ska få "en enda centimeter" ytterligare mark tillbaka.

Varnar för katastrof

Om Bolsonaro vinner den andra och avgörande valomgången på söndag riskerar hans klimatpolitik att bli en katastrof för Brasilien, enligt miljöaktivister och forskare som också varnar för att avskogningen i Amazonas kan explodera. Den segertippade presidentkandidatens plan att öppna upp Amazonas för exploatering kommer att ha "förödande effekter på den globala miljön", säger debattören Noam Chomsky till tidningen El País.

ANNONS

- Om han väljs kommer det att innebära början på slutet för Amazonas, säger Arbetarpartiets Fernando Haddad, som är Bolosnaros rival i söndagens val, till nyhetsbyrån AFP.

Under en presskonferens på torsdagen kom dock Bolsonaro med en vändning. Han öppnade för att landet kan stanna i Parisavtalet, så länge Brasilien får fortsätta att bestämma över den så kallade Trippel A-regionen, det område som går från bergskedjan Anderna i väst, genom Amazonas, till Atlanten i öst.

Lag och ordning

Men Torsten Wetterblad menar att det uttalandet inte behöver betyda så mycket.

- Han ändrar sig i alla frågor hela tiden, beroende på vad människor viskar i hans öra, så som populister gör, säger han.

Den brasilianska opinionen är heller inte så känslig för miljöfrågan, enligt Wetterblad.

- Det dominerar inte diskussionen här i Brasilien. Här handlar valet mer om lag och ordning.

ANNONS
TT

Fakta: Parisavtalet

I december 2015 beslutade världsledare i Paris om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturökningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen ”väl under” två grader, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grad.

Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet, men uppvärmningen kan skilja sig åt regionalt.

Parisavtalet gäller alla länder men mest ansvar läggs på de rikaste länderna, som måste stötta fattigare länder i deras hållbara utveckling. Avtalets mål och ambitioner sträcker sig över många decennier, med sikte på att mänskligheten före 2100 ska sluta tillföra växthusgaser till atmosfären.

Källa: FN-förbundet

ANNONS