I ett uttalande på tisdagen antog Salah en hårdare ton mot de demonstranter som fortfarande tar till gatan i Algeriet för att kräva ett omfattande maktskifte.
- Det finns de som vill splittra Algeriet och föra det mot ett laglöst tomrum, nedför en spiral av våld och anarki. De som kategoriskt vägrar inse alla framsteg som görs, sade han enligt algeriska El Watan.
Orden tolkas av flera som ett tonskifte hos den 79-årige arméchefen, som valde att ställa sig på demonstranternas sida när han i början av april uppmanade landets ex-president Abdelaziz Bouteflika att avgå.
"Kan inte tolereras"
Kanske kan det bristande tålamodet härröras till den nationella konferens som hölls under måndagen, utlyst av landets kritiserade interimspresident Abdelkader Bensalah. Tanken var att hitta en gemensam strategi för presidentvalet den 4 juli. Men bara en handfull politiker dök upp, och konferensen blev ett pinsamt fiasko.
I sitt uttalande skärpte Ahmad Gaïd Salah tonen mot de som uppmuntrat till bojkotten, som enligt honom "avfärdar alla initiativ och försök till dialog". Försök att hindra statliga institutioner från att utföra sitt jobb, sade Salah, kan "inte tolereras" av armén.
Hans ord tycktes dock falla för döva öron – under tisdagen marscherade studenter i tusental genom huvudstaden Algers gator för att återigen kräva hela den algeriska maktelitens avgång.
Flera gripna
Under måndagen rapporterade den statliga tv-kanalen att flera inflytelserika affärsmän tillhörande Abdelaziz Bouteflikas inre cirkel gripits av polis, anklagade för bland annat korruption.
Gripandena välkomnades av Gaïd Salah, som tidigare har uppmanat rättsväsendet att "öka takten" i kampen mot korruptionen.
- Detta innebär att folkets plundrade pengar kommer att tas åter, sade han.
Störst uppmärksamhet rönte gripandet av miljardären Issad Rebrab, av Forbes rankad som Algeriets rikaste och Afrikas sjätte rikaste man. Rebrab misstänks bland annat för att ha gett falska uppgifter angående olika transaktioner till och från utlandet, uppger nyhetsbyrån APS. Han har nu placerats i husarrest.
Även landets tidigare premiärminister Ahmed Ouyahia och nuvarande finansminister Mohamed Loukal ombetts infinna sig i en domstol.
Fakta: Proteströrelsen i Algeriet
Den 10 februari tillkännagav Algeriets dåvarande president Abdelaziz Bouteflika, då 81 år gammal, att han tänkte kandidera till en femte mandatperiod, i strid med grundlagen.
Bouteflika tillträdde som president 1999, med militärt stöd. Sedan ett slaganfall 2013 har han dock bara synts till offentligt vid ett fåtal tillfällen, vilket satt stora frågetecken för hans hälsa. Oppositionella röster har gjort gällande att han snarare varit ett ansikte utåt för en bredare maktelit.
Den 22 februari utlystes en protestmarsch mot Bouteflikas kandidatur, i strid med ett demonstrationsförbud som varit i kraft sedan 2001. Presidentens stab utlovade snabbt politiska reformer, vilket närmast intensifierade protesterna. Bland annat avgick den kritiserade premiärministern Ahmed Ouyahia.
Den 11 mars meddelades att Abdelaziz Bouteflikas kandidatur dras tillbaka och att presidentvalet skjuts fram på obestämd tid. Beskedet om valet spädde dock på ilskan ytterligare och protesterna fortsatte, med större kraftsamlingar varje fredag.
Kraven har alltmer kommit att rikta sig mot hela den politiska eliten, kallad "le pouvoir", som demonstranterna menar präglas av korruption och svågerpolitik.
Den 2 april, 20 år efter att han valdes till president, kom beskedet att Abdelaziz Bouteflika avgår. I statlig tv visades bilder där den rullstolsburne 82-åringen lämnade över ett avgångsbesked.
