Högt uppe i Prahovaflodens dalgång tronar rena sagoslottet i januarisnön. Här byggde kung CarolI av Rumänien det modernaste av det moderna i slutet av 1800-talet, med hissar, elvärme och rinnande vatten.
Nu är de fashionabla salarna en stor turistattraktion, inte minst för den som vill vila från skidbackarna i närheten.
- Just nu har vi många ryssar här, under den gammalortodoxa julledigheten. Det blir fler och fler skidturister, så vi överväger att bygga en ny skidort, på 2200-2300 meters höjd, berättar näringsminister Stefan-Radu Oprea.
Tillsammans med turistansvarige kollegan Bogdan Trif har Oprea tagit med sig TT och andra inresta EU-korrespondenter till Sinaia, några timmar norr om huvudstaden Bukarest, för att visa upp den vackra sidan av landet.
Det är fullt förståeligt.
Den gängse bilden av Rumänien är annars allt annat än fin.
För många präglas den fortfarande av diktatorn Nicolae Ceausescus tid med hårdför säkerhetstjänst och kommunistisk kolossalarkitektur. Eller av inlåsta barnhemsbarn i smuts och elände. Eller urfattiga romska byar, tiggare och korrupta politiker.
Utskälld amnesti
Inte minst det sistnämnda har stadigt varit på tapeten inför det ordförandeskap i EU:s ministerråd som Rumänien nu håller i under det första halvåret 2019.
- Vi har helt klart ett imageproblem. Att bekämpa korruption är ingen enkel historia, det tar fram det värsta ur många människor, konstaterar president Klaus Iohannis på en pressträff i sitt palats i Bukarest.
Både inom och utanför landet anser kritiker att den nuvarande regeringens planer på juridiska reformer kommer att slå hårt mot antikorruptionsarbetet. Tanken på en amnesti för korruptionsdömda politiker sågas rejält.
Antikorruptionsaktivisten Laura Stefan tycker sig ändå se en viss positiv utveckling.
- Mycket har gjorts de senaste 15 åren. Rumänien har lyckats döma hundratals och åtala tusentals för korruptionsbrott, förskingring och missbruk av allmänna medel, säger Stefan till TT.
- Den goda nyheten är ändå att Rumänien har accepterat att det här är ett problem. All uppmärksamhet och alla skandaler är ett bevis på att politikerna är rädda.
Hoppas på turism
Rumänien är befolkningsmässigt sjua i EU. Sett till BNP per capita är man bara 27:a – endast bättre än grannarna i Bulgarien.
Ekonomin har ändå vuxit kraftigt sedan EU-inträdet 2007. Och med en låg arbetslöshet och låg statsskuld drömmer myndigheterna om en ny storhetstid, i stil med åren under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då kung Carol och hans efterföljare satsade hårt på att göra Bukarest till en modern europeisk storstad.
Stort hopp sätts till turismen. Utöver Peles-slottet i Sinaia lockas många till slottet i Bran – flitigt kallat för Draculas slott, även om den historiske förlagan till Dracula, 1400-talsfursten Vlad Tepes, sannolikt aldrig var där.
Myndigheterna skryter även gärna med Donaudeltats djurliv och vingårdar som säljer allt mer, inte minst till Kina.
- Vi har allting här! Vi behöver bara ha lite bättre organisation, säger turistguiden Mihai optimistiskt.
Överdådiga byggen
Omvärldens negativa bild av Rumänien lär ändå inte försvinna i första hand.
Laura Stefan gillar visserligen att antikorruptionsarbetet engagerar – men skulle gärna se fokus på annat också.
- Rumänska politiker är fullständigt förblindade av sina egna juridiska problem. Det finns ingen som helst politisk styrning i nödvändiga frågor som hälsovård och utbildning, suckar hon.
- Rumänien är kapabelt att vara så mycket bättre – men det skulle kräva ett nytt politiskt ledarskap, och det har vi inte.
Ett talande exempel på prioriteringarna tronar mitt i huvudstaden.
Precis som kung Carol en gång lade enorma summor på slottet i Sinaia och diktatorn Ceausescu lät bygga det gigantiska palats som nu inhyser parlamentet i Bukarest har även dagens makthavare slagit på stort.
Bredvid parlamentet reser sig nu en ny gigantisk ortodox katedral som kostat mer än en miljard svenska kronor – huvudsakligen ur statskassan.
Fakta: Rumänien
Läge: I sydöstra Europa, med gräns mot Ukraina i norr, Moldavien i öst, Ungern och Serbien i väst och Bulgarien i syd.
Storlek: 238000 kvadratkilometer (ungefär hälften av Sverige).
Folkmängd: 19,6 miljoner.
Huvudstad: Bukarest, 1,7 miljoner invånare.
Befolkning: 88 procent rumäner, 6,5 procent ungrare, 3,3 procent romer. Mindre grupper även av ukrainare, tyskar, turkar m.m.
Religion: rumänsk-ortodoxa kristna till över 90 procent
President: Klaus Iohannis (sedan 2014)
Premiärminister: Viorica Dancila (sedan 2018)
Valuta: 1 leu = 100 bani (= ungefär 2 svenska kronor)
Källa: UI, NE, TT-språket.
Fakta: Dacien, Dracula och Ceausescu
Rumänien kallades Dacien under antiken och invaderades av den romerske kejsaren Trajanus år 106. Från romarna har dagens rumäner ärvt sitt språk, som tillhör den latinska språkgruppen, medan grannländerna i huvudsak talar slaviska språk.
På medeltiden utvecklades två separata rumänska furstendömen, Moldavien och Valakiet, som båda blev lydriken under det framväxande Osmanska riket. Valakiet styrdes i mitten av 1400-talet av fursten VladIII, som bland annat grundade Bukarest år 1459. Vlad blev ökänd för sin brutalitet mot motståndarna, som han gärna pålade på spjut, vilket gav honom tillnamnet Tepes (Pålaren). Berättelserna om den grymme Vlad, som liksom sin far även kallades Dracul (Draken), tros ha legat till grund för den greve Dracula som skapades av den irländske författaren Bram Stoker i en roman 1897.
Moldavien och Valakiet förenades 1859 och blev till det helt självständiga kungariket Rumänien 1881. Efter första världskriget anslöts även det ungerska Transsylvanien, med stor tysk befolkning.
Andra världskriget ledde till att monarkin avskaffades till förmån för en kommunistisk regim, från 1965 ledd av den allt mer enväldige diktatorn Nicolae Ceausescu, som störtades och avrättades tillsammans med hustrun Elena i december 1989.
Rumänien blev medlem i Nato den 29 mars 2004 och i EU den 1 januari 2007.
