Wikileaksgrundaren Julian Assange i en polisbil sedan han gripits i London.
Wikileaksgrundaren Julian Assange i en polisbil sedan han gripits i London.

USA vill se Assange utlämnad efter gripande

Sliten och med långt vitt skägg släpades Julian Assange ut ur Ecuadors ambassad i London av polisen. Några timmar senare dömdes Wikileaksgrundaren i brittisk domstol för att ha hållit sig undan rättvisan. Samtidigt har USA begärt honom utlämnad.

ANNONS
|

Assange greps på begäran av amerikanska myndigheter, enligt polisen i London. Tv-bilder visar hur en upprörd och sliten Assange, med långt, vitt skägg, bärs ut av minst sju poliser till en väntande polisbil.

En journalist som såg gripandet hörde Assange ropa:

- Storbritannien måste göra motstånd!

Det var slutpunkten på de många udda turerna kring australierns nästan sju år långa vistelse på ambassaden, som blivit en diplomatisk huvudvärk för de inblandade länderna.

ANNONS

"En narcissist"

Den brittiska domstolen anser inte att Assange haft någon rimlig ursäkt att inte överlämna sig till brittisk polis, när han i stället uppehållit sig på Ecuadors ambassad i London. Assange tog sin tillflykt till ambassaden av rädsla för att utlämnas till Sverige och USA. Han anklagades för våldtäkt i Sverige och häktades i sin frånvaro 2010, men förundersökningen lades ned 2017.

Den nya brittiska domen har en maximal påföljd på tolv månaders fängelse. Assange själv nekar till alla anklagelser, medan domaren kallar honom för en narcissist.

- Hans påstående om att han inte fått en rättvis prövning är skrattretande, säger domaren Michael Snow, rapporterar The Guardian.

Bortom det brittiska rättsfallet begärs Wikileaksgrundaren utlämnad av USA, där han åtalas för förberedelse till dataintrång i vad som beskrivs som en av de största läckorna i USA någonsin.

Enligt den amerikanska åklagarmyndigheten har Assange uppmanat visselblåsaren Chelsea Manning att sprida hemligstämplad information. Tillsammans ska de ha tagit sig in i ett av försvarsdepartementets nätverk som används för hemlig kommunikation och förvaring av dokument. Assange riskerar max fem års fängelse, enligt amerikanska justitiedepartementet.

ANNONS

USA har velat ha Assange utlämnad sedan 2010, efter att Wikileaks under hans ledning publicerat läckt material från det amerikanska försvaret, bland annat ett uppmärksammat filmklipp som visade hur en stridshelikopter besköt civila i Irak.

Bestrider utlämning

Domstolen i Storbritannien har gett USA till den 12 juni på sig att presentera de papper som krävs för ett utlämnande. Assanges advokat uppger att man kommer att bestrida en utlämning till USA, rapporterar AFP.

"Journalister världen över bör bli djupt bekymrade av dessa brottsanklagelser som saknar motstycke", säger advokaten Barry Pollack i ett uttalande.

Gripandet av Assange kunde ske sedan Ecuadors president Lenín Moreno dragit tillbaka hans diplomatiska immunitet och ambassadören bjudit in polisen till ambassaden. Det gjorde presidenten sedan Wikileaksgrundaren "upprepade gånger brutit mot internationella konventioner samt för att ha brutit mot uppförandekoden för samarbetet". Assange har också fått sitt ecuadorianska medborgarskap indraget.

Assanges ecuadorianske advokat Carlos Poveda hävdar likt Wikileaks att Ecuadors regering hämnas för material som organisationen släppt, där president Moreno pekas ut som korrupt.

Moreno säger sig ha fått garantier för att Assange inte utlämnas om han riskerar dödsstraff. Utrikesminister José Valencia hävdar dock att landet inte hade fått information från Storbritannien om att det fanns en begäran om utlämning.

ANNONS

"Mörk dag"

För den brittiska regeringen väntar svåra överväganden om en eventuell utlämning, tror Ove Bring, professor emeritus i folkrätt.

- Storbritannien kommer att vrida sig som en mask inför USA:s begäran. Instinkten kommer att vara att inte utlämna honom. Man lämnar inte ut personer hur som helst om de riskerar en politiserad rättegång.

För Assanges anhängare är han en förebild som avslöjat missförhållanden och grymheter. Kristinn Hrafnsson, numera chefredaktör för Wikileaks, säger att det är en mörk dag för journalistiken, rapporterar Sky News.

Från den brittiska regeringen hörs andra tongångar. Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt säger i en kommentar att Wikileaksgrundaren inte är en hjälte. Assange har försökt undkomma rättvisan under en väldigt lång period, anser Hunt, som tycker att Ecuadors president har fattat ett modigt beslut.

TT

Bakgrund: Assanges misstänkta brott

Svenska åklagare hade i flera år ambitionen att Assange skulle höras i Sverige om sexualbrottsanklagelserna från 2010.

I mars 2015 meddelade överåklagare Marianne Ny att hon ville förhöra honom i London. Detta sedan hon hade kritiserats av Svea hovrätt hösten 2014 för att inte leva upp till skyldigheten att driva förundersökningen framåt.

Först i november 2016 kom förhören till stånd, ledda av ecuadorianska åklagare. Vid det laget hade de misstänkta brotten mot en av kvinnorna – olaga tvång och två fall av sexuellt ofredande – redan preskriberades (i augusti 2015).

Den fjärde brottsrubriceringen – misstänkt våldtäkt – skulle ha preskriberats i augusti 2020. Men den 19 maj 2017 beslutade överåklagare Marianne Ny att lägga ner förundersökningen och häva häktningen av Assange.

I början av 2018 beviljade Ecuador Julian Assange medborgarskap, och begärde att han skulle tilldelas diplomatstatus för att han skulle kunna lämna ambassaden utan att riskera att gripas.

USA har velat ha Julian Assange utlämnad sedan 2010 då Wikileaks publicerade läckt information från det amerikanska försvaret. Bland annat publicerades en video av hur en amerikansk militärhelikopter skjuter mot civila i Irak.

Domstolsdokument som av misstag blev offentliga i november förra året tyder på att USA förberett ett åtal mot Assange i hemlighet.

ANNONS