Proryska demonstrationer, ryktade kupplaner och läckta dokument från Rysslands säkerhetstjänst. De senaste månaderna har Ryssland upprepade gånger anklagats för att försöka destabilisera Moldavien. Nyligen greps flera medlemmar i ett Moskvakopplat nätverk som enligt moldavisk polis arrangerat regeringskritiska protester i huvudstaden Chisinau.
Torgny Hinnemo, journalist och tidigare analytiker vid utrikesdepartementet med stor kännedom om forna Sovjet, säger att landets ryskvänliga tidigare ledare gjort gemensam sak sedan Rysslands invasion av Ukraina.
– Det finns ett samarbete under ytan mellan alla de gamla politiska spökena i landets historia. Tillsammans med ryska agenter försöker de blåsa upp stämningen för att tvinga bort den västvänliga regeringen.
Ödesdigra följder
Moldaviens strategiska värde är omtvistat. Landet är litet och fattigt, men det geografiska läget är minst sagt prekärt. Om Moskva skulle lyckas få ett ryskvänligt styre på plats i Chisinau skulle det kunna få ödesdigra följder för Ukraina, enligt Torgny Hinnemo, som var Svenska Dagbladets korrespondent i Moskva när Sovjetunionen föll.
– Det skulle bli väldigt allvarligt. I (utbrytarrepubliken) Transnistrien finns ingen riktig flygplats, till exempel. Skulle de ryska styrkorna plötsligt få tillgång till flygplatsen i Chisinau kan de förstärka militärt och sätta in det i ryggen mot Ukraina.
– Det är ett litet land, men en bra väg för att komma åt framför allt Odessaregionen, säger han.
Det finns många likheter mellan de tidigare Sovjetrepublikerna Moldavien och dess östliga granne Ukraina, påpekar Hinnemo. Likt Ukraina blev åren efter kommunismens fall politiskt tumultartade i Moldavien.
– Det var många regimer som avlöste varandra och väldigt mycket korruption. Till slut landade man i något som var väldigt likt Ukrainas politiska system.
Vill gå med i EU
2020 vann nuvarande president Maia Sandu från EU-vänliga Aktions- och solidaritetspartiet (PAS) över Igor Dodon från det starkt proryska Socialistpartiet. Tre år senare präglas moldavisk inrikespolitik fortsatt av djupa motsättningar mellan Rysslandsvänliga och EU-orienterade partier. Efter det att landet i fjol gavs kandidatstatus till EU har de ryska intressena i allt högre grad gjort sig synliga.
Opinionen i Moldavien är delad, precis som i många forna Sovjetrepubliker. Det finns små grupper som är väldigt ryskvänliga.
– En del har varit mer vana vid tanken på att höra hemma i det slaviska området. Det är ett land som mår bäst av att inte tvingas välja – men det är svårt i det här upptrissade läget, säger Hinnemo.
20 000 ton vapen
Situationen kompliceras ytterligare av att stora delar av Moldaviens gräns mot Ukraina utgörs av utbrytarrepubliken Transnistrien, som sedan sin självständighetsförklaring 1990 stöttats ekonomiskt och militärt av Ryssland. Runt 1 500 ryska soldater är stationerade vid Europas största ammunitionslager i Cobasna i norra Transnistrien, där över 20 000 ton vapen från Sovjettiden tros förvaras.
– Ryssarna vill hålla kvar det. Det är ett sätt behålla sitt imperium, säger Torgny Hinnemo.
Precis som i många länder växer frustrationen i Moldavien i takt med ökad inflation och skenande levnadskostnader. Landet har lägst BNP per capita i hela Europa. Avgörande nu är att stävja det folkliga missnöjet, framför allt bland den mer ryskvänliga befolkningen, säger Hinnemo.
– Det är väldigt viktigt att man tar sig förbi risken för en statskupp. Urartar det till våld kan det bli riktigt farligt. Nu hänger det på att EU ställer upp ekonomiskt och håller landet flytande.
Fakta: Moldavien och Transnistrien
Moldavien ligger mellan Rumänien och Ukraina, nära Svarta havets nordvästra strand.
Landet är nästan 34 000 kvadratkilometer stort, vilket är ungefär lika stort som det svenska landskapet Jämtland. Det har 2,6 miljoner invånare och huvudstaden heter Chisinau. Rumänska är officiellt språk (med en varietet som ibland kallas moldaviska), men många talar också ryska, ukrainska eller minoritetsspråket gagauziska.
Ungefär var sjunde invånare bor i utbrytarrepubliken Transnistrien, som är en självstyrande landremsa längs med Moldaviens östra gräns mot Ukraina. Området är till ytan ungefär lika stort som Gästrikland.
Namnet Transnistrien kommer från att området ligger "på andra sidan Dnestr", en flod som skiljer området åt från övriga Moldavien.
Efter andra världskriget inkorporerades Transnistrien i den sovjetiska delrepubliken Moldavien. När Sovjetunionen föll samman fanns det bland delrepublikens icke-rumänskspråkiga invånare viss vilja att hålla fast vid banden till Moskva, snarare än att stärka dem med Rumänien. Transnistrien utropade sig till en separat Sovjetrepublik och 1992 utkämpades ett kort krig med åtminstone 600–700 dödsoffer. Den ryska armén gick in på transnistriernas sida innan det slutade med en vapenvila.
Sedan dess fungerar Transnistrien i praktiken som en självstyrande stat med ryskt stöd och rysk truppnärvaro, även om det internationellt endast erkänns som en del av Moldavien.
Den största staden heter Tiraspol. Flagga och statsvapen pryds ännu av hammaren och skäran.