Skräp i vattnet utanför Manila, Filippinerna. Arkivbild.
Skräp i vattnet utanför Manila, Filippinerna. Arkivbild.

Sköldpaddsdöd visar på allvarligt plastproblem

Gummiband och annat skräp i magen på en död sköldpadda i Thailand har på nytt väckt frågan om den svåra nedskräpningen av plast i världshaven. Veterinärer försökte rädda sköldpaddan, som inte orkade simma.

ANNONS
|

Sköldpaddan spolades upp på en strand i östra Thailand och blev omhändertagen av lokala veterinärer.

- Den kände sig svag och kunde inte simma, säger veterinären Weerapong Laovechprasit.

Skräpet i sköldpaddans mage och tarmkanal, som hade lett till att den inte kunde äta, upptäcktes genom röntgen. Veterinärerna försökte först att ge den mat intravenöst för att se om den kunde piggna till. Men det lyckades inte, utan sköldpaddan dog.

ANNONS

- Den främsta dödsorsaken var skräpet i magen, säger veterinären.

Den allt mer akuta frågan om nedskräpningen av världshaven hamnade bland nyhetsrubrikerna i samband med att en val hittades illa medfaren i en kanal i södra Thailand tidigare i år. Över 80 plastpåsar fanns i valens mage vid obduktionen.

Enligt de thailändska veterinärerna beror hälften av fallen där sköldpaddor spolas upp och dör på att de ätit skräp. För inte så länge sedan var siffran bara tio procent, enligt veterinären Weerapong Laovechprasit.

TT-AFP

Plastskräpet

Mellan 5 och 13 miljoner ton plastskräp hamnar i haven varje år.

Högst koncentration av skräp har ett område på 1.6 miljoner kvadratkilometer i Stilla havet mellan Hawaii och Kalifornien. Där beräknas 79000 ton plast flyta omkring på eller strax under havsytan.

Mer än hälften av det skräp som årligen dumpas i haven beräknas komma från fem asiatiska länder: Kina, Indonesien, Filippinerna, Vietnam och Thailand.

Under det nyligen avslutade G7-mötet tog Norges statsminister Erna Solberg upp frågan om plastskräpet. Hon gav 100 miljoner norska kronor till en fond för att stoppa nedskräpningen av haven och uppmanade övriga G7-länderna att också bidra.

Källa: Världsnaturfonden och Ocean conservancy.

ANNONS