Efter flera veckor av fredliga demonstrationer förbjöd polisen i lördags fortsatta protester vid ett torg nära parlamentet i Paris – på grund av oroligheter i området efter det att regeringen i torsdags klubbade igenom förslaget att höja pensionsåldern från 62 till 64 utan att hålla en parlamentsomröstning i frågan.
Enskilda politiker – såsom Republikanernas (LR) partiledare Éric Ciotti – har blivit speciellt utsatta för demonstranternas ilska. Under natten till söndagen vandaliserades hans kontor.
"Mördarna som gjorde det här vill sätta press på min röst på måndag", skriver han på Twitter samtidigt som han publicerade bilder som visar krossade fönster.
Han väntas inte stödja de misstroendeomröstningar som på måndag ska hållas mot regeringen och premiärminister Élisabeth Borne. Det enda sättet att nu stoppa lagförslaget är att fälla hela regeringen.
I lördags greps fler än 80 personer vid en demonstration i Paris där man satte eld på soptunnor, förstörde busshållplatser och reste improviserade barrikader. I Lyon greps ett tiotal våldsamma demonstranter.
Andra demonstrationer runtom i landet förlöpte lugnt.
Fakta: Franska pensioner
Den allmänna pensionsåldern i Frankrike är 62, men man behöver också ha arbetat i 42 år för att få full pension.
Det finns tre grundsystem och sedan obligatoriska tilläggsplaner med poängsystem som ser olika ut beroende på bransch och avtal. Det finns 42 olika pensionsplaner.
Den genomsnittlige fransmannen går i pension vid 62 år och fyra månaders ålder, enligt siffror från 2020 (i Sverige är det drygt 64 år). Skillnaderna är dock stora mellan olika upplägg. Snittpensionen ligger på motsvarande 15 700 kronor (2020).
Inom offentlig sektor finns vissa avtal som sticker ut. Omkring 40 000 människor som jobbar inom kollektivtrafiken i Paris har till exempel rätt att gå i pension från 52 års ålder.
Den sittande regeringen ville till en början höja pensionsåldern till 65, men har sedan gått ned till 64. Höjningen ska ske gradvis fram till 2030. Regeringen vill också tidigarelägga en ettårig höjning av antalet år man behöver arbeta för full pension. Garantipensionen ska höjas och antalet planer ska bli färre.
Det var den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet) som sänkte pensionsåldern från 65 till 60 år 1982. Högerpresidenten Jacques Chirac ville 1995 införa ett universellt system, men möttes av jätteprotester och drog senare tillbaka det. Stora protester mötte också förslag från Nicolas Sarkozy 2010, men då drevs en tvåårig höjning av pensionsåldern ändå igenom.
Fakta: Vad har hänt?
President Emmanuel Macrons regering har länge försökt samla stöd för en höjning av pensionsåldern i Frankrike. Senaten röstade den 16 mars för regeringens linje men nationalförsamlingen hotade att stoppa förslaget.
Då drog regeringen och premiärminister Élisabeth Borne i nödbromsen och utlöste på torsdagen paragraf 49.3 i grundlagen. Den ger premiärministern rätt att kringgå nationalförsamlingens ledamöter och se till att en lag antas oavsett vad de säger.
Det enda alternativet för att stoppa lagförslaget är att gå fram med en misstroendeomröstning och försöka fälla hela regeringen.
Två olika begäran om misstroendeomröstning mot regeringen och premiärministern har lämnats in – den ena av högerextrema partiet Nationell samling och den andra från vänsteralliansen Nupes.
Omröstningarna sker på måndag. För att en misstroendeomröstning ska gå igenom krävs en absolut majoritet.