Massiva manifestationer för katalansk självständighet genomfördes i Barcelona på onsdagen, dagen då man firar sin katalanska nationaldag.
Massiva manifestationer för katalansk självständighet genomfördes i Barcelona på onsdagen, dagen då man firar sin katalanska nationaldag. Bild: Emilio Morenatti/AP/TT

Katalanska separatister visar sin styrka

Den stukade självständighetsrörelsen i Katalonien samlar sina krafter i en massiv manifestation i Barcelona. Men splittringen bland separatistiska politiker lägger sordin på stämningen.

ANNONS

Katalanska fanor och paraplyer i rött gult och blått färgade Barcelonas gator på onsdagen, då Katalonien firade sin nationaldag "La Diada". Tiotusentals självständighetslängtande katalaner hörsammade uppmaningen om att samlas i en protest riktad mot Spanien och styret i Madrid, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Bilder visade samtidigt rivna kravallstaket och spridda eldar i delar av staden.

De enorma manifestationerna äger rum bara några veckor innan Spaniens högsta domstol meddelar domarna mot flera separatistiska politiker. De står åtalade för bland annat uppror och riskerar upp till 25 års fängelse för sina roller under försöken att uppnå självständighet hösten 2017.

Organisatörerna bakom det politiskt färgade firandet hoppas att ilskan över rättsprocessen ska få många anhängare att visa stöd för självständighetssträvan.

ANNONS

– Vi är fruktansvärt arga på att nio av våra politiker är fängslade för brottet att låta oss rösta, säger Montserrat Balaguer Selga, en pensionerad sjuksköterska som röstade för självständighet i den kontroversiella omröstningen 2017, till nyhetsbyrån Reuters.

"Fyll gatorna"

"Det är nödvändigt att ha en gemensam strategi för att uppnå självständighet. Det första steget är att fylla gatorna den 11 september", skriver självständighetsrörelsen ANC i ett uttalande.

Demonstrationen inleddes klockan 17.14 – en blinkning till det årtal då Katalonien förlorade sitt självstyre i det spanska tronföljdskriget – på Plaza de España i centrala Barcelona.

Polis blockerade ingången till det katalanska parlamentet när grupper av demonstranter bärande plakat om krav på självständighet närmade sig platsen.

Vid tidigare års massdemonstrationer i samband med La Diada har ofta en miljon eller fler slutit upp. Splittringen bland regionens två stora separatistpartier väntas dock göra det svårare att sluta leden i år.

Olika strategier

Den sittande regionpresidenten Quim Torras parti Tillsammans för Katalonien har manat till konfrontation med Madrid om de tolv åtalade separatistledarna får fällande domar.

– Vi skickar ett tydligt budskap: i dag är vårt mål oberoende, sade Torra. Men han fick tala utanför den officiella manifestationen sedan arrangörerna bett politiker att hålla sig borta från huvudscenen.

ANNONS

Men koalitionspartnern ERC (Kataloniens republikanska vänster) har i stället öppnat för dialog med centralregeringen som är mindre fientligt inställd till separatisterna sedan socialistpartiet PSOE med premiärminister Pedro Sánchez i spetsen kom till makten förra sommaren.

Mattias Mächs/TT

Grim Berglund/TT

Katalanska självständighetsfanor vajade i Barcelona, när självständighetstörstande invånare firade sin nationaldag.
Katalanska självständighetsfanor vajade i Barcelona, när självständighetstörstande invånare firade sin nationaldag. Bild: Emilio Morenatti/AP/TT

Bakgrund: Katalonienkrisen

Den 1 oktober 2017 höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen skulle fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständig. 90 procent röstade ja till självständighet. Men valdeltagandet var lågt, endast 42,3 procent av de röstberättigade röstade.

Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen, och valdagen präglades delvis av våld när polis försökte hindra väljare från att rösta.

Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.

Centralregeringen reagerade genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet, med stöd i konstitutionens artikel 155. Nyval utlystes till den 21 december.

Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig, bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som gått i exil.

I nyvalet vann återigen självständighetsivrande partier majoritet i parlamentet. Först efter flera försök kunde man välja en ny regionpresident, Quim Torra.

ANNONS