EU:s avgående kommissionsordförande Jean-Claude Juncker håller sin sista presskonferens i Bryssel.
EU:s avgående kommissionsordförande Jean-Claude Juncker håller sin sista presskonferens i Bryssel. Bild: Francisco Seco/AP/TT

Jag är hungrig, sade Juncker – och gick

Ut med det gamla och in med det nya. EU ömsar skinn i toppen när Jean-Claude Juncker och Donald Tusk tackar för sig. Båda varnar för allt fler auktoritära ledare i världen – och EU.

ANNONS

Redan på fredagen lämnade polske Tusk över rollen som permanent rådsordförande till belgaren Charles Michel. På söndag, den 1 december, ersätts i sin tur luxemburgaren Juncker av tyska Ursula von der Leyen som ny ordförande i EU-kommissionen.

– I dag vänder vi blad. Lita på att jag kommer att göra mitt bästa för alla européer, säger Michel efter en ceremoni i Bryssel tillsammans med Tusk och lovar ett aktivt EU som "skapar sina egna rubriker".

Företrädaren passar samtidigt på att tydligt hötta med fingret gentemot sina främsta motståndare under åren i Bryssel: regeringarna i Polen och Ungern.

– Europa är det bästa stället i världen, åtminstone så länge som det är frihetens och rättstatens kontinent, säger Tusk i sitt tacktal.

ANNONS

Sista konferensen

Även Jean-Claude Juncker är inne på samma tema när han träffar korrespondentkåren i Bryssel för en sista presskonferens.

– I mer än ett land respekteras inte rättsstatsprinciperna som de borde, inskärper luxemburgaren, vars kommission dragit igång en rad formella granskningar av vad regeringarna i Budapest och Warszawa egentligen gjort med sina domstolsväsenden och massmedier.

De frågorna ärvs nu av von der Leyen och Michel, som också har en rad andra stora utmaningar framför sig: ekonomin, den globala handeln, migrationen och brexit.

Klimatplan väntar

Ett annat hett ämne är klimatförändringarna, där von der Leyen direkt inleder sin ordförandetid med att delta i klimatmötet COP 25 i Madrid.

Den nya EU-kommissionen har lovat en "ny grön giv" under sina första 100 dagar vid makten och väntas den 11 december presentera ramen för sina klimatplaner.

Delar har redan läckt ut. Enligt nyhetssajten Euractiv kommer "en europeisk klimatlag" i mars för att skapa ett klimatneutralt EU år 2050. I oktober 2020 fyller man på med en "omfattande plan" för att till år 2030 ha minskat utsläppen av växthusgaser till minst 50 eller 55 procent jämfört med 1990 års nivåer.

Miljöorganisationen Greenpeace är inte imponerad.

"Det räcker med att se bortom rubrikerna för att förstå att de föreslagna åtgärderna antingen är för svaga, ofärdiga eller saknas helt", skriver talespersonen Franziska Achterberg i ett pressmeddelande.

ANNONS

Hungrig ordförande

Allt det här behöver inte längre de avgående ledarna engagera sig i.

För Juncker väntar nu en efterlängtad pensionering, efter att de senaste åren ha brottats med stora ryggproblem och njursten. Hans alkoholvanor har dessutom stadigt ifrågasatts – även om han lika stadigt avvisat dem som ett bekymmer.

– Jag har sagt så många gånger att jag inte har något problem med alkohol. Dumma journalister ställer alltid samma fråga, fnös han i en gemensam intervju för TT och nyhetsbyråerna från Norge, Danmark och Finland i våras.

Hans underfundiga humor blir samtidigt svår för efterträdarna att leva upp till. Hans sista ord till presskåren i Bryssel är symptomatiska för en egensinnig ledare, som gör lite som han vill.

– Jag är hungrig, sade Juncker – och gick.

Wiktor Nummelin/TT

Belgiens nyavgångne premiärminister Charles Michel (till vänster) tar över som EU:s permanente rådsordförande efter Donald Tusk (till höger).
Belgiens nyavgångne premiärminister Charles Michel (till vänster) tar över som EU:s permanente rådsordförande efter Donald Tusk (till höger). Bild: Francisco Seco/AP/TT

Jean-Claude Juncker, född 1954, har varit EU-kommissionens ordförande sedan 2014. Han var tidigare premiärminister i Luxemburg 1995–2013 och dessutom finansminister 1989–2009, som ledare för kristdemokratiska CSV.

Donald Tusk, född 1957, har varit EU:s permanente rådsordförande sedan 2014. Han var premiärminister i Polen 2007–14, som ledare för konservativa Medborgarplattformen (DO).

Ursula von der Leyen, född 1958, träder in i stället för Juncker som kommissionsordförande. Hon har varit familje-, arbetsmarknads- och försvarsminister i Tyskland från 2005, för kristdemokratiska CDU. Pappa Ernst Albrecht satt på flera tunga poster inom EU-kommissionen på 1960-talet och var därefter regional regeringschef i Niedersachsen 1976–90.

Charles Michel, född 1975, ersätter Tusk som rådsordförande. Han har varit belgisk premiärminister från 2014, från liberala MR. Pappa Louis var Belgiens EU-kommissionär 2004–09 och tidigare utrikesminister.

Här är ledamöterna i nästa EU-kommission:

Ordförande: Ursula von der Leyen, Tyskland.

Förste verkställande viceordförande med klimatansvar: Frans Timmermans, Nederländerna.

Verkställande viceordförande med ekonomiansvar: Valdis Dombrovskis, Lettland.

Verkställande viceordförande med digitaliseringsansvar: Margrethe Vestager, Danmark.

Viceordförande och utrikeschef: Josep Borrell, Spanien.

Viceordförande för värderingar och öppenhet: Vera Jourová, Tjeckien.

Viceordförande "för att främja Europas livsstil": Margaritis Schinas, Grekland.

Viceordförande för interna relationer: Maros Sefcovic, Slovakien.

Viceordförande för demokrati och demografi: Dubravka Suica, Kroatien.

Inremarknads- och industrikommissionär: Thierry Breton, Frankrike.

Jämställdhetskommissionär: Helena Dalli, Malta.

Regional- och reformkommissionär: Elisa Ferreira, Portugal.

Innovations- och ungdomskommissionär: Mariya Gabriel, Bulgarien.

Ekonomikommissionär: Paolo Gentiloni, Italien.

Budgetkommissionär: Johannes Hahn, Österrike.

Handelskommissionär: Phil Hogan, Irland.

Inrikeskommissionär: Ylva Johansson, Sverige.

Hälsokommissionär: Stella Kyriakides, Cypern.

Krishanteringskommissionär: Janez Lenarcic, Slovenien.

Justitiekommissionär: Didier Reynders, Belgien.

Arbetsmarknadskommmissionär: Nicolas Schmit, Luxemburg.

Energikommissionär: Kadri Simson, Estland.

Miljökommissionär: Virginijus Sinkevicius, Litauen.

Biståndskommissionär: Jutta Urpilainen, Finland.

Transportkommissionär: Adina Ioana Valean, Rumänien.

Utvidgningskommissionär: Olivér Várhelyi, Ungern.

Jordbrukskommissionär: Janusz Wojciechowski, Polen.

Fotnot: Storbritannien har sagt sig inte kunna nominera någon kommissionär förrän efter sitt nyval den 12 december, vilket lett till att nuvarande EU-kommission inlett ett så kallat överträdelseförfarande mot landet. Samtidigt räknar regeringen i London med att inte behöva någon kommissionär, då man hoppas lämna EU senast den 31 januari.

Här är i korthet vad som står på schemat för EU:s nya ledning under den kommande mandatperioden:

2020: Kroatien (vår) och Tyskland (höst) agerar ordförandeländer. Storbritannien väntas lämna EU den 31 januari. Ny långtidsbudget behöver spikas senast under hösten.

2021: Portugal (vår) och Slovenien (höst) är ordförande. Ett handelsavtal med Storbritannien behöver vara klart till den 1 januari. Tyskland håller val till förbundsdagen i september.

2022: Frankrike (vår) och Tjeckien (höst) håller i ordförandeklubban. Frankrike håller president- och parlamentsval i maj och juni – mitt under sitt ordförandeskap.

2023: Sverige (vår) och Spanien (höst) är ordförandeländer.

2024: Belgien (vår) och Ungern (höst) har hand om ordförandeskapen. Val till EU-parlamentet hålls i slutet av maj. Ny kommissions- och rådsordförande ska spikas under sommaren.

ANNONS