Ända sedan 2014 års Paraplyrevolution har de outtröttligt hållit kampen för demokrati och principen "ett land, två system" vid liv. Men nu ser det ut att vara över.
Bara minuter efter det att Kina i tisdags hade godkänt den omstridda lagen blev påföljderna synbara: Hongkongs aktivister kliver tillbaka.
"Det här markerar slutet på det Hongkong som världen känner", skrev Joshua Wong, ledare för demokratirörelsen Demosisto, på Twitter i samband med att han meddelade sin sorti.
Hongkongkännaren Tim Rühlig, verksam vid Utrikespolitiska institutet, kan inte annat än att hålla med.
– Jag önskar att jag kunde säga något mindre deprimerande, men det känns som slutet på demokratirörelsen i Hongkong och den frihet som befolkningen har haft sedan överlämningen från Storbritannien 1997, säger han till TT.
Kommer lämna
Kort efter Wongs kungörelse meddelades att hela Demosisto upplöses efter det att även ledargestalterna Agnes Chow och Nathan Law dragit sig tillbaka. Likaså avslutar självständighetsrörelsen Hongkong National Front sina aktiviteter i Hongkong.
En sorgens dag, konstaterar Tim Rühlig. Samtidigt har han full förståelse för demokratikämparnas kapitulation – under den nya säkerhetslagen är riskerna helt enkelt för stora.
– Jag kan inte sitta i bekväma Stockholm och be aktivisterna i Hongkong att fortsätta protestera när de riskerar livstids fängelse.
Han ser med stor oro på hur Hongkong nu med allt större hastighet rör sig i riktning mot Fastlandskina.
– Den nya säkerhetslagen är en överträdelse av "ett land, två system"-principen och de medborgerliga friheterna i Hongkong, säger han.
– Jag förväntar mig att väldigt många kommer att lämna Hongkong för Taiwan eller Storbritannien nu. I Pekings ögon är det förmodligen bäst om alla aktivister lämnar.
Fruktar utlämning
Premiärminister Boris Johnson uppgav nyligen att Storbritannien inte kommer att svika befolkningen i den före detta brittiska kronkolonin om lagen klubbades igenom av Kina. Nästan hälften av Hongkongs 7,4 miljoner invånare kan därmed få möjlighet att flytta till Storbritannien och i förlängningen få brittiskt medborgarskap.
Säkerhetslagen innebär bland annat att Hongkongbor nu riskerar livstids fängelse för "omstörtande verksamhet" och "separatism", enligt Reuters. Många tycks tvivla på att det här är den sista kinesiska framryckningen.
"Med utbredd makt och otydliga lagar kommer staden att förvandlas till en förtäckt polisstat. Hongkongdemonstranter står nu med stor sannolikhet inför att utlämnas till Kinas domstolar för rättegångar och livstidsdomar", skriver Joshua Wong.
Även Rühlig fruktar att utlämning av hongkongeser till Kina kan komma att bli aktuellt.
– Om det inte ingår i lagen nu så blir det förmodligen nästa steg. Det innebär att Hongkongbor då skulle stå inför hela det kinesiska förtrycket. Frågan är också vad lagen innebär för tillgång till internet och information i Hongkong.
"Vit terror"
Att Kina i och med säkerhetslagen bryter mot det sino-brittiska överlämningsavtalet som skrevs med Storbritannien 1984 "går emot precis allt i internationell lag", säger Rühlig. Det i sig är ett tydligt tecken på Pekings stigande nationalism, som utöver i Hongkong på sistone manifesterats i Taiwan, Sydkinesiska sjön och Indien.
Joshua Wong, som 2017 nominerades till Nobels fredspris, har kämpat för demokrati i Hongkong sedan 14 års ålder. På Twitter skriver han att Hongkong nu går in i en era av "vit terror", vilket syftar på förföljelsen av politiska dissidenter i Taiwan mellan 1949 och 1987 då omkring 140 000 taiwaneser fängslades.
"Jag hoppas att det internationella samfundet kommer att fortsätta arbeta för Hongkong och öka sina ansträngningar för att försvara vår sista skärva av frihet", skriver Wong.
Mia Holmberg Karlsson/TT
Fakta: Hongkong och protesterna
Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "ett land, två system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.
Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.
När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.
I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.
Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är "folkets fiender". Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.
Sedan Kinas planer på att införa den nya nationella säkerhetslagen blev kända har protesterna i Hongkong tagit ny fart. Kina anser att den nya säkerhetslagen behövs för att återfå stabiliteten i den särskilda administrativa regionen.