Hela hösten och vintern har politiker, aktivister, organisationer och företag kämpat hårt för att få sin vilja fram i snåriga kompromissförhandlingar i Bryssel.
Grunden är ett förslag som lades fram av EU-kommissionen redan i september 2016 för att uppdatera regler som inte rörts på nästan 20 år, trots den tekniska utvecklingen.
Sedan dess har striden varit tuff, framför allt om reglerna för eventuell ersättning vid länkning och olika plattformars ansvar om någon lägger ut skyddat material.
Det som ryms i förslagets artikel 11 och artikel 13 kallas av kritikerna för länkskatt och uppladdningsfilter och skapar fortsatt debatt.
"Mycket oroande"
Inte minst väcks ilskan av ordalydelser som EU-jättarna Tyskland och Frankrike nu har pratat ihop sig om och som anses göra att ytterst få sajter och plattformar kommer att slippa installera någon form av uppladdningsfilter.
"Värsta förslaget hittills. Förvandlar internet till kabel-tv", konstaterar exempelvis tyska nätaktivisten, piratpartisten och EU-parlamentsledamoten Julia Reda på Twitter.
Svenske kollegan Max Andersson (MP) håller med.
- Mycket oroande. Det är klart sämre än det som EU-parlamentet röstade ja till i höstas. Det kommer att bli svårt att inte bli drabbad av det här, säger Andersson.
I den tysk-franska planen ska filter krävas för alla plattformar som antingen omsätter mer än 10 miljoner euro eller har fler än fem miljoner användare eller har funnits i mer än tre år.
Enighet nästa vecka?
Upphovsrättsreglerna orsakade stormiga debatter i EU-parlamentet i somras och höstas, innan ledamöterna ändå gav tummen upp för diverse ändringar. Därefter har kompromissförhandlingar pågått med EU:s medlemsländer för att få ihop något som alla kan acceptera.
Flera länder – däribland Sverige – har under tiden blivit allt mer tveksamma och ändrat linje. Om Tyskland och Frankrike nu håller ihop finns ändå en möjlighet att det blir ett klartecken vid nästa kompromissmöte, inplanerat till nästa vecka.
Kritiken mot förslaget ger samtidigt kritikerna hopp om att kunna stoppa det. I sista hand krävs nämligen ett slutligt ja från hela EU-parlamentet.
- Ju sämre förslag det är, desto lättare är det att övertyga ledamöterna att rösta emot. Så jag är både oroad och full av energi, säger Max Andersson (MP).
Fakta: Striden om upphovsrätten på nätet
EU-kommissionen lade i september 2016 fram ett förslag till moderniserade upphovsrättsregler för att anpassa dem till den digitala utveckling som skett sedan tidigare regler från början av 00-talet.
EU:s medlemsländer och EU-parlamentet enades på varsitt håll om sin syn på saken under 2018. Därefter har kompromissförhandlingar pågått i förhoppning om att nå en slutlig uppgörelse senast i början av 2019. Kompromissen måste sedan formellt godkännas av både EU-länderna och parlamentet.
Kritikerna har främst riktat in sig på förslagets artikel 11 och 13.
Den förstnämnda handlar om att medier som producerat material som via länkar sprids på internet ska få ersättning från plattformarna via ett licenssystem. Kritiker menar att det kommer att bli svårt för EU:s medlemsländer att nå samsyn kring ett sådant system, eller ens vad som är att betrakta som en länk.
Den senare artikeln har mött än hårdare kritik eftersom den ställer krav på plattformar att förhandsgranska och stoppa uppladdningen av upphovsrättsskyddat material eller riskera höga böter. Det går inte att manuellt granska de enorma mängder material som dagligen sprids på internet och den enda lösningen är filter eller algoritmer som automatiskt granskar allt som sprids via kommersiella plattformar.
