På bilden syns en fartkamera i franska Bonnemain som har vandaliserats med målarfärg. Arkivbild.
På bilden syns en fartkamera i franska Bonnemain som har vandaliserats med målarfärg. Arkivbild.

Hälften av franska fartkameror vandaliserade

Mer än hälften av fartkamerorna i Frankrike har skadats eller förstörts sedan missnöjesrörelsen Gula västarna inledde sina protester i mitten av november i fjol. Ilskan mot kamerorna bottnar i en sänkning av hastighetsgränsen på många franska vägar.

ANNONS
|

Inrikesminister Christophe Castaner pekar särskilt ut anhängare till Gula västarna som skyldiga till skadegörelsen.

- Nästan 60 procent av fartkamerorna har satts ur spel, attackerats, förstörts av de som påstår sig vara en del av den här rörelsen, har Castaner sagt.

Det finns omkring 3200 fartkameror i Frankrike, skriver Le Monde. Franska myndigheter har tidigare vägrat ge en mer precis siffra på hur många kameror som attackerats, och inte velat göra kopplingen mellan skadegörelsen och Gula västarna.

ANNONS

Växande ilska

- Jag har sett på sociala medier hur vissa odågor poserar bredvid brända radarkameror. Jag önskar dem inte att en dag behöva ställas inför dödsfall på vägarna, som är en realitet, sade Castaner i torsdags.

Han lade inte fram några ytterligare belägg för att det är anhängare till rörelsen Gula västarna som ligger bakom skadegörelsen.

Fartkamerorna har blivit föremål för en växande ilska från bilister och motorcyklister som vänder sig emot att hastighetsgränsen på många franska vägar i fjol sänktes från 90 till 80 kilometer i timmen.

Vill skärpa straffen

Omfattningen på protesterna som anordnas varje vecka över hela landet har minskat den senaste månaden, men konflikten mellan rörelsen och regeringen fortsätter.

Regeringen har sagt att den vill skärpa straffen för dem som deltar i demonstrationer utan tillstånd, något som Gula västarnas manifestationer ofta saknar.

TT

Fakta: Protesterna i Frankrike

Gula västarna (Gilets jaunes) är en löst sammansatt rörelse som ursprungligen bildades i protest mot höjd skatt på bensin och diesel. Protesterna har sedan vuxit till att omfatta ett mer allmänt missnöje med president Emmanuel Macron och hans ekonomiska politik.

Flera lördagar i rad har tiotusentals demonstranter intagit gatorna i Paris och andra städer som Lille och Marseille. Stundtals har protesterna gått våldsamt till och lett till vandalisering.

Under demonstrationerna den 1 december 2018 blev Triumfbågen nedklottrad och lyxbutiker längs Champs-Élysées fick sina fönsterrutor krossade. Över 260 personer skadades, däribland flera poliser, och över 400 greps. Under protesterna i lördags i förra veckan försökte en grupp demonstranter storma ett departement i Paris.

ANNONS