Det började med att Ronald Reagan och Michail Gorbatjov kom oväntat bra överens 1985, och är nu på god väg att bli det mest avancerade människan någonsin byggt.
Arbetet med en fusionsreaktor har nått halvvägs, meddelar Iter , den organisation som håller i bygget i södra Frankrike. Generaldirektör Bernard Bigot säger att prognosen därmed står fast att man ska uppnå "första plasman" 2025.
Tidigare har Iter beskrivit det som att man ska skapa en liten sol, och runt den bygger man världens mest komplicerade maskin. Där inne ska väteatomer slås samman i en process som härmar solens. Det är "ren" kärnenergi, oerhört effektiv och i stort sett utan dagens atomkrafts farliga avfall.
Men i mänsklig regi går fusion fortfarande med minus. Det vill säga, man tillför mycket mer energi än man får ut. Och det är oerhörda krafter som krävs. Temperaturen när väteatomer slås ihop ska vara uppemot 150 miljoner grader Celsius, samtidigt som de superstarka elektromagneter som skapar det inneslutande magnetfältet bara fungerar vid minus 269 grader, nära den absoluta nollpunkten, skriver The Guardian.
Växande budget
Det blir alltså en milstolpe om åtta år, men det är ett första minimalt test. Sedan väntas det dröja ytterligare ett decennium – till år 2035 – innan man räknar med en fullskalig fusionsprocess i Cadarache. Först då kan vi avgöra om tekniken verkligen fungerar för att mätta människans energibehov.
Och tidsplanen hänger på att huvudaktörerna – däribland EU, Ryssland och USA – fortsätter öppna plånboken. Tidigare i år skrevs Iters totala budget upp från 18 miljarder till 22 miljarder euro (220 miljarder kronor), rapporterar Reuters. Just nu är USA det stora frågetecknet. President Donald Trump har beordrat neddragningar på många områden, däribland detta. Hans franske kollega Emmanuel Macron har i ett brev bett honom att ändra sig, och Bernard Bigot har i veckan varit i Washington för att trycka på.
Bigot betonar dock att projektet inte skulle kollapsa helt utan USA.
- Det är för viktigt för de andra medlemmarna. Men det skulle försenas, säger han till Reuters.
Tillbaka till framtiden
Hur som helst lär vi få vänta länge på "Mister Fusion", en behändig fusionsreaktor av det slag Emmett "Doc" Brown har som kraftkälla på bilen i en scen i "Tillbaka till framtiden"-filmerna. För länge för USA:s president Ronald Reagan, som dog 2004, och antagligen också för Sovjets dåtida ledare Michail Gorbatjov, som är 86 år i dag.
Men utan deras goda personkemi i Genève för 32 år sedan hade Iter troligen inte funnits. Toppmötet var första gången supermakternas ledare träffades, och de hade gott om mer akuta saker att prata om.
Men mot slutet, när de ändå kraftigt hade dragit över tiden, slängde Gorbatjov fram en idé – ska vi inte samarbeta för att hitta framtidens energi? Och på den vägen är det.
Fakta: Fusion
Fusion – hopslagning av atomkärnor – är den grundläggande funktionen i stjärnor i universum. Vår egen sol beräknas i sitt inre varje sekund fusionera 620 miljoner ton väte till helium.
Om rätt ämnen används lösgör processen oerhörda mängder energi, vilket vi människor kan njuta av i form av solens sken och värme. Men den kräver också – för oss på jorden – extrema omständigheter; massivt tryck och väldigt höga temperaturer.
Hur mycket energi som finns i atomerna framgår av Albert Einsteins legendariska formel E = mc2. Den uttyds att energin är lika med massan gånger ljusets hastighet upphöjt till två.
Ljusets hastighet är 300 miljoner meter i sekunden, vilket innebär att ett kilo materia innehåller 90 biljarder joule, motsvarande 25 miljarder kilowattimmar.
Enligt CIA World Factbook gjorde världens folk år 2014 av med 22000 miljarder kilowattimmar. Så i teorin skulle det räcka med 1000 kilo materia per år för att täcka hela mänsklighetens efterfrågan. Riktigt så effektiv är inte fusionsprocessen i praktiken, men får vi den att fungera räknar expertisen energiproblemet som löst.
Fakta: Iter
Iter (International Thermonuclear Experimental Reactor) började med en överenskommelse mellan USA:s och Sovjets ledare Ronald Reagan och Michail Gorbatjov i november 1985. Sedan kom flera stormakter ombord, och man kohandlade i många år om var projektet skulle vara baserat. Klartecken för själva bygget kom först 2006.
När avtalet om Iter undertecknades i Paris i november 2006 beräknades budgeten till 100 miljarder kronor. Den har nu fördubblats till 220 miljarder kronor. Huvudfinansiärer är Kina, EU, Indien, Japan, Ryssland, Sydkorea och USA. Sammanlagt deltar ett 30-tal länder.
Källa: Iter
