Med nästan 39 procent av rösterna har oppositionsledaren Félix Tshisekedi utsetts till Kongo-Kinshasas blivande president av landets valmyndighet. Men efter ett val som kantats av logistiska problem, förseningar och omfattande anklagelser om valfusk är frågan hur kongoleserna uppfattar resultatet.
Å ena sidan signalerar det ett definitivt slut för den impopuläre sittande presidenten Joseph Kabilas 18 år långa tid vid makten. Å andra sidan svärtas det av misstankar om korruption och fusk.
Regeringens kandidat gick dåligt
Inför valet fanns en oro för att den avgående presidenten skulle lägga sig i och försöka hålla sig kvar vid makten, om än med någon annan som president.
Bedömare beskrev den i nuläget styrande alliansens kandidat, Emmanuel Ramazandi Shadary, som någon Kabila kunde styra bakom kulisserna.
Men i opinionsmätningarna inför valet såg Shadary ut att få ett dåligt resultat.
Under valdagen pekades i stället affärsmannen och oppositionspolitikern Martin Fayulu som väljarnas favorit. Både den officiella vallokalsundersökningen och den inflytelserika biskopskonferensen, med 40000 valobservatörer, visade att Fayulu fått nära 50 procent av rösterna, nästan dubbelt så stort stöd som hans huvudmotståndare.
- Regeringen missbedömde både hur impopulär den själv är och sin förmåga att manipulera valet, säger Maria Eriksson Baaz, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Misstänkt uppgörelse
Efter valet började rykten cirkulera om att Kabila, som varit president i 18 år, vänt sig till Tshisekedi.
Både Tshisekedi och Kabila har förnekat en uppgörelse dem emellan, men allt pekar på det, anser Maria Eriksson Baaz.
- Att något var i görningen var ganska klart. Men det är omöjligt att säga vad de har kommit överens om. Det handlar förmodligen om att säkra politiskt inflytande och ekonomiska tillgångar för Kabila, säger hon.
Hon tillägger att det också är tänkbart att Tshisekedi garanterats att han inte kommer att få militären, som är lojal med den nuvarande regeringen, emot sig när han tar över.
Anledningarna till att den under valrörelsen till synes mer populäre Fayulu är ett rött skynke för Joseph Kabila är flera. Dels var han den kandidat som gick ut hårdast mot korruptionen i landet. Dels backades han av tungviktarna Jean-Pierre Bemba och Moise Katumbi – båda rivaler till Kabila som förbjöds att ställa upp i valet.
- Detta har gjort honom som ett otänkbart alternativ för regeringen, säger Maria Eriksson Baaz.
Mindre oroligt
Efter de starkt kritiserade valen 2006 och 2011, med våldsamma protester som följd, är frågan hur dagens preliminära resultat tas emot av kongoleserna.
Trots våldsamheter, anklagelser om valfusk och misstro tror Maria Eriksson Baaz ändå att det i efterhand kommer att beskrivas som ett mindre oroligt val än de tidigare.
- Valresultatet är dåligt ur demokratisk synvinkel eftersom det förekommit så många problem och många uteslutits. Men det kommer antagligen inte att bli lika våldsamt som tidigare.
Hon betonar dock att säkerhetsläget hänger just på hur valresultatet tolkas av väljarna.
- Om det tolkas som att det har gjorts någon typ av illegitim överrenskommelse som ger Kabila fortsatt politiskt inflytande kommer även det här resultatet att leda till protester och demonstrationer. Men inte i samma nivå som om Shadary hade vunnit.
Fakta: Félix Tshisekedi
Félix Tshisekedi leder Unionen för demokrati och sociala framsteg, UDPS. Partiet grundades av hans far Étienne Tshisekedi och sonen tog över som ledare efter faderns död 2017.
Étienne Tshisekedi var känd för att vara kompromisslös och var den största opositionsledaren redan under diktatorn Mobutu Sese Seko, som hade makten mellan 1965 och 1997. Han bojkottade valet 2006, som han ansåg var riggat till Joseph Kabilas fördel.
Hans son, som nu ser ut att nå positionen hans far så länge strävade efter, är mer känd för att vara diplomatisk och villig att kompromissa.
Efter beskedet om att Tshisékédi vunnit valet enligt preliminära resultat, säger han att den sittande presidenten Joseph Kabila inte längre ska ses som "en motståndare utan en partner i arbetet för att förändra landet i en demokratisk riktning". Han lovar samtidigt att bli en president för "alla kongoleser".
Källa: Maria Eriksson Baaz, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, Utrikespolitiska institutet.
