Den indiskjamaikanska Kaliforniensenatorn och tidigare åklagaren Kamala Harris spände ögonen i förre vicepresidenten Joe Biden och sade att hon ville prata om rasfrågan: Bidens uttalanden härom veckan om gamla tiders "hövlighet" i senaten och att han tidigt i sin karriär till och med kunnat samarbeta med politiker som var för segregation var djupt sårande för henne personligen, sade hon.
- Du jobbade med dem emot bussning, påpekade Harris med hänvisning till försöken att desegregera USA:s skolor genom att bussa svarta studenter till lärosäten som tidigare enbart tagit emot vita.
- Det fanns en lite flicka i Kalifornien som... bussades till skolan varje dag. Den flickan var jag.
Biden svarade defensivt. Han sade att Harris utspel var en snedvridning, att han aldrig varit emot bussningen och att hela hans politiska karriär bygger på stöd för medborgarrättsrörelsen.
Inför vägval
Men när tv-strålkastarna slocknat var det Kamala Harris angrepp som syntes i rubriker i så gott som alla USA:s nyhetsmedier, något som förstärktes av att hon twittrade en bild på sig själv som skolflicka på väg till bussen.
Den hätska scenen från rond två i Demokraternas debatt, som hölls i Florida under natten till fredagen svensk tid, illustrerar det vägval som partiet står vid inför nästa års presidentval:
Flera bedömare anser att Demokraterna befinner sig i något av en identitetskris, att man måste locka minoriteter om dess kandidat ska ha en chans att vinna mot presidenten Donald Trump. Det finns också en ideologisk splittring inom partiet, där aspiranter som Vermontsenatorn Bernie Sanders och Massachusettssenatorn Elizabeth Warren drar mot en socialdemokratisk inriktning och bland annat förordar en allmän sjukvårdsförsäkring. Andra, som Joe Biden, är politiskt mer mittenorienterade.
Lämna stafettpinnen?
Bland de 20 presidentaspiranter som kvalat in till debatterna, som hölls två efterföljande kvällar med tio politiker på scen varje kväll, fanns de flesta inriktningar representerade. Den 37-årige, öppet homosexuelle South Bendborgmästaren Pete Buttigieg fick beröm av flera medier för sitt presidentlika uppträdande. Den svarte senatorn Cory Booker talade sig varm för strafflindring för vissa knarkrelaterade brott, den förre bostadsministern Julián Castro berörde många med sitt migrantutspel. Den unge representanthusledamoten Eric Swalwell fick applåder när han noterade att Joe Biden för 32 år sedan, när han själv var sex år, sagt att det var dags att lämna över stafettpinnen till en ny generation ledare inom Demokraterna.
Biden har under längre tid och i flera kretsar inom Demokraterna setts som den som har störst chans att besegra president Trump. Han har politisk erfarenhet som få och rejält stöd från USA:s vita arbetare och deras fackförbund.
Men Biden, som var delstaten Delawares senator i 36 år, har också visst bagage. Bland annat plagierade han tidigt i sin karriär ett tal. Och hans insats vid senatens kritiserade utskottsutfrågning med Anita Hill, som 1991 anklagade en HD-domarkandidat för sexuella trakasserier, har aktualiserats i ljuset av Metoo-rörelsen.
Ny debatt
Inga omedelbara mätningar har publicerats efter debatterna och i den sammanställning av opinionsundersökningar som politiksajten Real Clear Politics publicerar har Biden fortfarande en stor ledning. Frågan är hur säkert han sitter – och om det breda demokratiska startfältet kommer att kvarstå till partiets nästa dubbeldebatt, som äger rum i slutet av juli?
TT
Bakgrund: De deltog i Demokraternas debatt
Ett stort antal demokrater har meddelat att de vill utmana USA:s sittande republikanske president Donald Trump i nästa års val.
Nedanstående 20 hade kvalificerat sig till Demokratiska partiets två första tv-sända debatter under nätterna till den 27 och 28 juni svensk tid i Florida. För att få vara med måste en aspirant antingen ha haft minst 1 procents stöd i tre nationella opinionsmätningar mellan den 1 januari och den 12 juni eller ha fått ekonomiskt stöd minst från 65000 givare i 20 olika delstater. Vem som deltog vilken kväll avgjordes genom lottdragning.
Nästa debatt äger rum den 30-31 juli i Detroit i Michigan.
Dessa debatterade under natten till fredagen:
Aspirant Titel Aktuellt stöd i procent bland demokratiska väljare
Joe Biden tidigare vicepresident och senator 32,0
Bernie Sanders senator från Vermont 16,9
Kamala Harris senator från Kalifornien 7,0
Pete Buttigieg borgmästare från Indianastaden South Bend 6,6
Andrew Yang affärsman 1,3
Michael Bennet senator från Colorado 0,4
Kirsten Gillibrand senator från New York 0,4
John Hickenlooper tidigare guvernör i Colorado 0,3
Eric Swalwell representanthusledamot från Kalifornien 0,1
Marianne Williamson författare och föreläsare 0,1
Dessa debatterade under natten till torsdagen:
Aspirant Titel Aktuellt stöd i procent bland demokratiska väljare
Elizabeth Warren senator från Massachusetts 12,8
Beto O'Rourke tidigare kongressledamot från Texas 3,3
Cory Booker senator från New Jersey 2,3
Amy Klobuchar senator från Minnesota 1,0
Julián Castro tidigare bostadsminister, exborgmästare i San Antonio 0,8
Tim Ryan representanthusledamot från Ohio 0,6
John Delaney tidigare representanthusledamot från Maryland 0,5
Tulsi Gabbard kongressledamot från Hawaii 0,5
Jay Inslee tidigare guvernör i Washington 0,5
Bill de Blasio borgmästare i New York 0,4
Källa: Demokratiska partiet, The New York Times samt Real Clear Politics sammanställning av aktuella opinionsmätningar
