Ayatolla Ali Khamenei är Irans högste ledare. Arkivbild.
Ayatolla Ali Khamenei är Irans högste ledare. Arkivbild.

Benådade fångar löser problem för regimen

Regimen i Iran säger att många fångar ska släppas i samband med firandet av att det är 40 år sedan landets islamiska revolution. Det kan mycket väl vara sant, enligt en bedömare – men det görs nog snarare för att lösa resursbrist i fängelserna än av humanitära skäl.

ANNONS
|

Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, skriver på Twitter att många fångar ska benådas på torsdagen för att högtidlighålla 40-årsdagen av revolutionen. Han anger inget exakt antal men iranska medier har rapporterat att det rör sig om ett mycket stort frisläppande – av cirka 50000 fångar, rapporterar Reuters.

Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, säger att det officiellt finns nära 250000 fångar i Iran. Han har aldrig tidigare på långa vägar hört talas om att så många fångar som 50000 släpps.

Å andra sidan har många rapporter om usla förhållanden i Irans överbelagda fängelser kommit på senare tid – om hygieniska förhållanden, om hälso- och sjukvård och om livsmedeltillgången.

ANNONS

- Den här benådningen har uppfattats av en del som ett sätt att lösa de här problemen. De klarar inte av det. Regeringen har inte pengar och resurser att upprätthålla en godtagbar nivå, säger han till TT.

Inte politiska fångar

Statskassan i Iran är illa ansatt sedan USA återupptagit sina sanktioner. Inflation och arbetslöshet har skapat protester och folklig ilska.

Iranska myndigheter har inte klarlagt om någon av de många politiska fångarna som olika människorättsorganisationer har pekat på ingår i benådandena. Dessutom sitter personer som förutom i Iran också har medborgarskap i bland annat USA, Storbritannien, Österrike, Kanada och Frankrike fängslade i Iran anklagade för bland annat spioneri och samarbete med utländska regeringar.

Men enligt vad Said Mahmoudi känner till kommer ingen av dem att benådas.

- Det här handlar inte om politiska fångar utan om vanliga fångar, rätt många som dömts för ekonomiska brott.

ANNONS

Inte Djalali

En av dem som sitter bakom lås och bom i Iran är svensk-iraniern Ahmadreza Djalali. Han är läkare och forskare i katastrofmedicin och har bott i Sverige med fru och två barn sedan 2009, med undantag för ett par år i Italien. Sedan april 2016 har han suttit fängslad i Iran och i oktober 2017 dömdes han till döden för påstått spioneri för Israels regering.

Said Mahmoudi tror absolut inte att Djalali är en av dem som kommer att släppas.

- Det är jag mycket tveksam till. De brott han anklagas för är väldigt allvarliga.

TT

Bakgrund: Anklagas för samröre med Mossad

Ahmadreza Djalali är läkare och forskare i katastrofmedicin. Han är iransk och svensk medborgare. Han har bott i Sverige med fru och två barn sedan 2009, med undantag för ett par år i Italien, och hade före medborgarskapet permanent uppehållstillstånd i Sverige. Djalali disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.

Djalali greps av underrättelsetjänsten i Iran den 25 april 2016, när han var i landet för att delta i seminarier om katastrofmedicin på inbjudan av universitet i Iran. Han hade vid flera tidigare tillfällen rest till Iran utan problem.

I oktober 2017 påstod den allmänne åklagaren i Teheran, utan att uttalat nämna Ahmadreza Djalali, att den "svarande" hade haft flera möten med Mossad (Israels underrättelsetjänst) och gett dem känslig information om Irans militär- och kärnkraftsanläggningar i utbyte mot pengar och uppehållstillstånd i Sverige. Djalali dömdes till döden.

Det bevis som anförs mot honom är ett erkännande som påstås ha tvingats fram under hot.

Källa: Amnesty Sverige

ANNONS