Under buller och bång tillkännagav WHO i måndags att den smitta som oroar världen ska heta covid-19. På så sätt, menade organisationen, skulle den sex veckor långa förvirring som rått kring virusets namn vara över.
Dessförinnan hade det kallats för allt från det tungvrickande namnet 2019-ncov, till Wuhanviruset, efter den stad där den upptäcktes i december förra året, eller kort och gott för bara coronaviruset.
Men innan Världshälsoorganisationens chef, Tedros Adhanom Ghebreyesus, ens hann avsluta sin presskonferens lanserade International Committee on Taxonomy of Viruses (ICTV), som har till uppgift att namnge nya smittor, ett helt annat namn: sars-cov-2.
Ändrade sig
Förvirringen var total, vilket fick Marion Koopmans på Erasmus Medical Center i Nederländerna att twittra:
"Två namn på samma virus på en och samma dag. Verkar som om det finns de som behöver träffas för att reda ut saker och ting."
Strax därefter korrigerade sig dock WHO och sade att det är sjukdomen, inte viruset, som fått namnet covid-19, som i sin tur är en förkortning av "coronavirus disease 2019". Viruset som sådant, skrev WHO senare, bör namnges av virologer.
Viruset heter nu alltså severe acute respiratory syndrome coronavirus 2, förkortat: sars-cov-2. Bakgrunden till varför ett annat virus (sars) har blandats in i namnet är "komplicerad", berättar virologen och ICTV-medlemmen Alexander Gorbalenya för Science.
Inte nytt
I grunden handlar det om att det virus som orsakat det senaste utbrottet inte är nytt, åtminstone inte för dem som har till uppgift att reda ut taxonomin. De båda virusens arvsmassor påminner om varandra så pass mycket att det som härjar nu snarare är en variant av det som spreds över världen 2002–2003 under den så kallade sarsepidemin, varför det också bör synas i namnet, enligt namngivningsvetenskapens alla regler.
– Jag håller med om att det är lite förvirrande, säger Alexander Gorbalenya.
Huruvida det nya namnet gör succé eller inte återstår att se. I Kina är man skeptisk, eftersom den nya smittan för tankarna till den gamla, som är en smittspridning Kina gör allt för att glömma.
Johan Nilsson/TT
Det var i december förra året som de första fallen av smittan upptäcktes i Wuhan. Sedan dess har minst ungefär 65 000 personer konstaterats smittade och kring 1 400 människor har avlidit.
De flesta verkar få lättare besvär, men viruset kan också resultera i svårare lungsjukdom, med andnöd, lunginflammation, septisk chock och organsvikt som följd, det vill säga allvarliga tillstånd med hög dödlighet.
Viruset är ett så kallat coronavirus. Det vill säga samma typ som orsakade sarsepidemin 2002–2003. Dödligheten i sars var högre och sars spreds lättare i sjukvårdsmiljö än sars-cov-2 som dock tycks ha lättare för att sprida sig i befolkningen.
Forskning har visat att viruset ursprungligen kommer från fladdermöss. Innan smittan kom över till människan hade viruset antagligen en mellanvärd, där forskning visat att myrkottar är den mest troliga kandidaten.
Källa: Science, med flera