Förra året blev ytterligare ett extremår för världshaven, enligt Copernicus årliga rapport State of The Ocean. Världshaven påverkas av den globala uppvärmningen, främst till följd av människans utsläpp av växthusgaser.
"Havet karakteriseras av en ökad uppvärmning, smältande havsis, mer spridda och intensifierade marina värmeböljor och en extrem algblomning", skriver Copernicus.
Nästan en fjärdedel, 22 procent, av världens havsytor drabbades av en extrem havsvärmebölja under förra året. Utvecklingen går fort. Sedan 2008 har längden på havsvärmeböljorna fördubblats, från 20 till 40 dagar.
Värmen tar sig också djupt ned i haven. En värmebölja i Medelhavet under 2022 letade sig ned på 1 500 meters djup.
Värmeböljorna riskerar att slå hårt mot växt- och djurlivet, där vissa arter riskerar att dö ut, medan andra flyttar. Det kan också innebära att invasiva arter får fäste.
Den ökade värmen leder också till mer extremväder, och Copernicusforskarna har kunnat se att de allra högsta vågorna blivit ännu högre, mellan år 2002 och 2020.
Havsvärmen har ökat kontinuerligt på planeten sedan 1960-talet, men hastigheten har accelererat. Den låg tidigare på 0,58 watt per kvadratmeter, men nu är uppvärmningsfarten 1,05 watt.
När temperaturen i havet ökar bidrar det till att havsisen vid polerna smälter. 2023 uppnåddes den lägsta isnivån hittills, där Arktis tappat 4 procent av sitt havsistäcke per årtionde mellan 1979 och 2023.