Livet som papperslös är hårt och valet att stanna kvar i Sverige styrs inte i första hand av möjligheten till vård, säger Joakim Ruist, nationalekonom och integrationsforskare vid Göteborgs universitet.
- Min känsla är att det har en förhållandevis marginell effekt. Beslut fattas på kort sikt och för att möjligheten till vård ska spela in måste du då ha ett pressande vårdbehov inom en relativt kort tidshorisont, säger han.
För nästan fem år sedan klubbades lagen som ger personer som inte har rätt att vistas i landet, så kallade papperslösa, rätt till vård som "inte kan anstå".
Mer än akut
Det innebär mer än akutvård och eftersom vården subventioneras kraftigt kostar ett läkarbesök inte mer än 50 kronor.
Kostnaderna i de tre storstadsregionerna, som enligt tidigare beräkningar står för en klar majoritet av vårdutgifterna för papperslösa, har sedan lagen infördes mer än fördubblats – från 90,2 miljoner kronor 2014 till 196,9 miljoner 2017.
Antalet som lever gömda har också ökat under perioden. Före det att lagen infördes uppskattades antalet till 10000–35000. I dag är siffran 20000– 50000.
Siffrorna förvånar inte Andreas Bergh, docent i nationalekonomi och välfärdsforskare vid Lunds Universitet.
- Även om det är mycket med en fördubbling är det fortfarande ganska låga belopp. Men fortsätter det att fördubblas skulle det kunna det öka till betydande summor, säger han.
En majoritet av besöken görs i primärvården och öppenvården, enligt en tidigare granskning av Statskontoret. Men det som kostar är framför allt slutenvård och specialistvård.
Hårdare tag
Många partier har aviserat hårdare tag mot personer som vistas i landet utan tillstånd. När det gäller vården har två partier sagt sig vilja begränsa den för personer som befinner sig i landet illegalt: Moderaterna och Sverigedemokraterna. Argumentet är att tillgång till denna typ av välfärd kan få personer som fått avslag att hålla sig kvar i landet, vilket riskerar att bidra till ett växande skuggsamhälle där såväl kriminalitet som svart ekonomi gror.
Men inte heller Andreas Bergh tror att indragen vård skulle få fler att återvända till sina hemländer.
- Det har sannolikt liten betydelse. Ofta är det folk som funnits här under lång tid och de kanske, med viss rätt, hoppas på amnesti så småningom. Håller du dig gömd tillräckligt länge kan det finnas ett sådant hopp, säger Andreas Bergh.
Allt pekar på att vårdkostnaderna för personer som befinner sig i landet utan tillstånd kommer att fortsätta att öka. Antalet som avviker efter avslagsbeslut väntas de närmsta åren öka kraftigt; fram till 2021 handlar det om ytterligare ungefär 41000 personer.
- Det innebär att utvecklingen kan fortsätta och kanske till och med accelerera. Den ökning vi sett hittills är nog egentligen bara ett första steg, säger Andreas Bergh.
Förtroendetapp
Statsbidraget täcker än så länge kostnaderna för vården av papperslösa i Malmö och Göteborg, men Stockholm gick 2016 och 2017 totalt ungefär 100 miljoner back.
Joakim Ruist framhåller att det inte rör sig om några särskilt stora pengar.
- Även om gruppen ökar är den fortfarande liten och vi pratar om väldigt begränsade välfärdstjänster. Så ekonomiskt är det naturligtvis hållbart. Sedan om man tycker att det är politiskt hållbart är kanske en större och mer komplex fråga, säger han.
Politikerna riskerar ett "enormt förtroendetapp" med sina dubbla budskap, anser han.
- Jag kan förstå att politiker känner att de har svårt att få ihop sitt eget budskap när de säger att "nu ska vi jobba hårt på att få människor att lämna landet – men om de inte gör som vi säger ska vi ge dem skola och vård". Det är klart att det är ett problematiskt budskap.
Fakta: Lagen
Lagen om vård till personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd trädde i kraft den 1 juli 2013.
Det var den förra Alliansregeringen som 2011 tillsammans med MP kom överens om att människor som befinner sig illegalt i Sverige skulle ha rätt till "vård som inte kan anstå". Det innebar mer än bara akutvård.
Redan innan lagen infördes erbjöd hälften av landstingen på eget initiativ gruppen viss sjukvård. Med lagen blev detta en skyldighet.
Lagen slår också fast att landstingen ska erbjuda tandvård, mödravård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort, hälsoundersökning samt subventionerade läkemedel.
Vården är kraftigt subventionerad. Ett läkarbesök kostar 50 kronor och behandling som ges efter remiss kostar 25 kronor.
Papperslösa barn har tillgång till full sjukvård.
Landstingen får ersättning för staten för sina utlägg. Statsbidraget ligger på cirka 300 miljoner kronor per år och täcker kostnaderna för samtliga landsting utom Stockholm som 2016 och 2017 gick back med totalt 100 miljoner kronor. (Budgeten för hela vården i Stockholm är omkring 60 miljarder kronor.)
Källa: Statskontoret m.fl.
Fakta: Ökat kraftigt
Vården av personer som saknar rätt att vistas i landet har ökat kraftigt sedan lagen infördes.
Vården är koncentrerad till stora städer. Landstingen i de tre storstadsregionerna svarar för omkring 85 procent av de samlade vårdkostnaderna.
Totalt har kostnaderna av papperslösa i dessa regioner ökat med 118 procent sedan 2014, från 90,2 miljoner kronor till 196,9 miljoner kronor.
I Stockholms läns landsting har kostnaderna gått upp från cirka 57,9 miljoner kronor 2014 till 132,2 miljoner kronor 2017 – en ökning med 128 procent.
I Västra Götalandsregionen har kostnaderna stigit från 21,9 miljoner kronor 2014 till 51,8 miljoner kronor 2017 – en ökning med 136 procent.
I Region Skåne har kostnaderna gått upp från 10,4 miljoner kronor till 12,9 miljoner kronor 2017 – en ökning med 24 procent. Här var kostnaderna som högst 2016 då de uppgick till 20,5 miljoner.
I statistiken kan finnas ett bortfall, men det bedöms inte vara så omfattande eftersom vårdgivare som inte redovisar vård till papperslösa inte heller får någon ekonomisk ersättning.
2011 uppskattades att det fanns 10000–35000 papperslösa i landet. I dag är siffran 20000– 50000.
Källa: SLL, VG-regionen, Skåne region, Statskontoret, Återvändandeutredningen
