Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sjöarna har blivit allt brunare de senaste decennierna, hävdar forskare som nu ska försöka hitta metoder för att göra vattnet mindre brunt. Arkivbild.
Sjöarna har blivit allt brunare de senaste decennierna, hävdar forskare som nu ska försöka hitta metoder för att göra vattnet mindre brunt. Arkivbild. Bild: Bertil Ericson/TT

Våra sjöar blir allt brunare med gubbslem

Sjöarnas vatten blir allt brunare och ytan täcks ofta med algen gubbslem. Nu ska forskare försöka hitta nya metoder för att göra sjövattnet klarare.

Få vill doppa sig i slemmigt brunt sjövatten. Men det finns värre konsekvenser av brunifieringen av vattnet än hög äckelfaktor; den leder till förändringar i ekosystemet och försämrar dricksvattnet. Och sjöarna har blivit allt brunare de senaste decennierna.

– I exempelvis sjön Bolmen började vi se ökade färgtal i mitten av 1990-talet och det har fram till i dag skett en dubblering av färgtalet, säger Juha Rankinen som är föreståndare på Sydvatten AB.

Vattnet färgas brunt av organiskt material, som växtrester och jord från omkringliggande mark. Det som hänt under senare år är att mer organiskt material kommit ut i vattnet. En av anledningarna är det allt varmare och blötare klimatet. Vintrarna har blivit kortare och perioden för växttillväxt har ökat med tre veckor per år de senaste årtiondena.

"Extremväder som skyfall och stormar har blivit allt vanligare och kraftiga regn förflyttar mer material från skogen ner i sjövattnet. Ju våtare år desto brunare vatten", säger Emma Kritzberg, professor i akvatisk ekologi vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.

Diken bovar i dramat

Den snabba avrinningen till sjön påverkas också av att skogsmarken dikas upp.

"Diken i skogen gör marken intill fårorna torrare och underlättar för fordon att ta sig fram i skogen. Men samtidigt bildar dikena direktkanaler till sjön i vilka organiskt material snabbare transporteras till sjövattnet", säger Tina Martin forskare i teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, i samma pressmeddelande.

Det är speciellt angeläget att komma till rätta med problemen med det bruna vattnet i en sjö som Bolmen som det hämtas dricksvatten från. Därför har projektet ”Reducering av brunifiering i sjövatten” sjösatts och ska pågå till och med 2023.

En stor andel av marken runt Bolmen har tidigare varit våtmark, som utöver att ha vattenrenande egenskaper också binder koldioxid. Men våtmarkerna har dikats ur och barrskog har planterats. Och mark under granskog släpper ifrån sig mer organiskt kol än lövskog. En lösning på problemen kan därför vara att plantera mer lövträd nära sjön.

Brunt vatten naturligt?

Men det råder delade meningar om det bruna vattnet är naturligt eller ej.

– Det finns många naturligt bruna vatten som exempelvis skogstjärnar och en åsikt som funnits är att detta med brunare vatten är en återgång till det naturliga stadiet för många sjöar och att det klarare vattnet har mer berott på försurningen som förekom tidigare. Men detta stöds inte helt och hållet i senare forskning, kommenterar Juha Rankinen.

Gubbslem geggar

En växtplanktongrupp som skulle kunna minska med detta är brunvattenalgerna, till vilka algen gubbslem hör. En alg med slemmiga egenskaper.

– När gubbslemmet blommar under varma månader kan den bli en som slemhinna på kroppen för badgäster och orsaka klåda, förklarar Juha Rankinen.