Regeringen har gått igenom de utredningar som pågår för att se vilka av dem som bör få tilläggsdirektiv för att motsvara regeringens ambitionsnivå, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en pressträff.
– En sak vi vill fokusera på är kontaktförbud. Där pågår en utredning och vi kommer att lämna tilläggsdirektiv.
I tilläggsdirektivet finns bland annat att förbudet ska kunna gälla större geografiska områden, som en hel kommun, och att elektronisk övervakning som fotboja ska användas oftare.
Polisen ska också kunna använda sig av fler tvångsmedel mot män som är dömda till kontaktförbud, till exempel kunna genomföra husrannsakningar, säger Gunnar Strömmer.
– Man ska få en helt annan kraft i att delge, alltså lämna över, det här kontaktförbudet, i dag gömmer sig många män undan det här.
Vill kriminalisera oskuldskontroller
Regeringen har nyligen fattat beslut om tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om hur skyddet för unga kvinnor kan stärkas. Där vill man se en kriminalisering av så kallade oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer.
– Vi vill inte bara se ett stärkt skydd – vi vill att det blir olagligt. Tilläggsdirektivet lämnar tydligt förslag som gör den här typen av handlingar olagliga, säger Strömmer.
Paulina Brandberg säger att fredagens pressträff, som hålls på FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor, är ett startskott för att arbetet kommer att ha högre ambitionsnivå.
– Vi kommer att lägga örat mot marken och lyssna på dem som verkligen är berörda av detta för att får fram en så bra problemanalys som möjligt.
Fler misstänka ska häktas
Regeringen vill också se att fler misstänka ska kunna häktas. I dag krävs att straffvärdet för ett brott är minst två år för att en misstänkt ska kunna häktas. Enligt förslaget ska denna gräns sänkas till 1,5 år. Att de föreslår just 1,5 år beror på att det redan ligger ett förslag om det, säger Strömmer. De vill utreda möjligheten att sänka straffvärdet ännu mer.
– Vi tänker att vi ska genomföra det här förslaget för att inte tappa tid, det kommer träffa en del brott som är relevanta för det vi talar om i dag, misshandel till exempel. Däremot finns det flera brott som inte träffas av den sänkningen, och då skulle vi behöva gå ner till 12 månader för att också brott som grov kvinnofridskränkning ska omfattas.
S: Ge stöd till kvinnojourer
Ardalan Shekarabi (S), tidigare socialförsäkringsminister, välkomnar förslagen även om han menar att arbetet med dem påbörjades redan under den förra regeringen. Den nuvarande regeringen behöver sätta fokus på civilsamhället i sitt arbete mot mäns våld mot kvinnor, säger han.
– Det finns en oroande utveckling i delar av landet där kvinnor möter svårigheter, den akuta bostadsbristen gör att många kvinnor får praktiska svårigheter att söka skydd. Därför är min uppmaning till regeringen att de parallellt med de straffrättsliga åtgärderna måste sätts fokus på stödet till civilsamhället och specifikt till kvinnojourerna som har en avgörande roll.
Pengar viktig fråga
Paulina Brandberg säger att regeringen ska utvärdera om kvinnojourer ska få högre anslag.
– Det är klart att pengar är alltid en viktig fråga, kvinnojourer ska alltid kunna ha medel för att bedriva en effektiv verksamhet. Vi kommer att utvärdera hur medlen ska se ut och hur de ska fördelas, det är också viktigt att kvinnojourer kan planera sin verksamhet på ett långsiktigt sätt.
Förslagen om lagändringarna kommer att presenteras 1 juli 2023.