Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Svenska partier på tvärs med partivänner

Svenska partier passar inte alltid helt in i sina partigrupper i EU-parlamentet. Inte sällan anser de att systerpartierna är alltför federalistiska eller slösaktiga med EU-pengar.

- Svenska partier har ofta varit mindre Europaentusiastiska än sina partigrupper, säger Göran von Sydow, chef för forskningsinstitutet Sieps.

Till exempel röstade socialdemokrater, moderater och kristdemokrater emot sina partigrupper när EU-parlamentet i höstas antog ett uttalande om en större EU-budget.

Men det anses okej i Bryssel.

Partipiskan viner inte lika hårt i EU-parlamentet som i den svenska riksdagen.

Sverige först?

Frågan om budgeten visar att nationaliteten ibland har större betydelse än partitillhörigheten. De flesta svenska partierna, dock inte L, vill hålla igen mer på budgeten än partivännerna i EU.

Orsaken är bland annat att en större EU-budget innebär högre svensk EU-avgift.

När svenska EU-parlamentariker inte följer majoritetslinjen i sin partigrupp handlar det inte sällan om att de anser att vissa frågor ska beslutas nationellt och inte på EU-nivå.

Miljöpartiet har klimathotet som viktigaste fråga, men säger nej till att EU ska ta hand om pengarna från en eventuell europeisk koldioxidskatt.

Sverigedemokraterna vill stoppa illegal invandring, men röstar nej till att bygga upp en EU-gränsstyrka på 10 000 man.

Tyst om toppkandidater

De två största partigrupperna, kristdemokratiska och konservativa EPP och socialdemokratiska S&D har enats om att näste ordförande i EU-kommissionen måste komma från den grupp som blir störst i valet. De har utsett var sin "Spitzenkandidat" för det jobbet.

Men vi lär knappast se glödande tal och affischer på dessa toppkandidater i de svenska valkampanjerna.

Det är EU-ländernas regeringar som, enligt EU:s fördrag, ska utse kommissionsordförande. De svenska partierna har inte varit så entusiastiska över den nya principen om Spitzenkandidater som de två stora partigrupperna försöker driva igenom.

- Och kanske inte heller över de kandidater som deras partier har fört fram. Därför blir det inte så mycket av den varan i svensk valrörelse, säger Göran von Sydow.

Nej till ny helgdag

I partigruppernas valmanifest finns flera vallöften som är svårsmälta för de svenska partierna.

M säger nej till att ge alla som fyller 18-år gratis interrailkort, nej till att skapa en Europeisk Valutafond, nej till en digital skatt på globala internetjättar och nej till att ge EU-parlamentet rätt att lägga fram egna lagförslag.

I dag får bara EU-kommissionen lägga fram förslag.

Inte heller Centern vill ge EU-parlamentet en så kallad initiativrätt, trots att man tillhör en partigrupp, ALDE, som driver frågan.

De svenska socialdemokraterna är inte förtjusta i sin partigrupps idé om att göra Europadagen den 9 maj till allmän helgdag i alla EU-länder.