Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Hjärt-Lungfonden vill slå hål på myten om hälsosam fetma. Arkivbild.
Hjärt-Lungfonden vill slå hål på myten om hälsosam fetma. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Studie: Myt att "ofarlig fetma" finns

Att det skulle finns ofarlig fetma är en myt. Det menar Hjärt-Lungfonden som uppmärksammar en svensk studie som visar att personer med fetma löper ökad risk för att utveckla förträngningar i hjärtats kranskärl.

Den svenska studien som Hjärt-Lungfonden uppmärksammar bygger på undersökningar av omkring 23 600 kvinnor och män med olika BMI. Forskarna har undersökt kranskärlen hos dessa med hjälp av datortomografi.

Personer med fetma, men utan andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, jämfördes sedan med normalviktiga personer som inte heller hade några riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Deltagarna var mellan 50 och 64 år.

Ökad risk för förträngningar

Studien visade att personer med fetma hade högre grad av förträngningar i hjärtans kranskärl jämfört med normalviktiga. Hotande förträngningar i kranskärlen, som riskerar att leda till kärlkramp eller hjärtinfarkt, var betydligt vanligare hos individer med fetma än hos normalviktiga.

”Det här är ytterligare en spik i kistan för den vanliga missuppfattningen att det finns ”ofarlig” fetma. Studien visar att personer med fetma, men utan andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, har en ökad risk för åderförkalkning i hjärtats kranskärl. Något som vi vet kan leda till hjärtinfarkt", säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet och studiens huvudförfattare, i en presskommentar.

Däremot kunde forskarna inte se att fetma gav ökad risk för karotisstenos, en förträngning av halspulsådern.

Kommer senare

Teorin om ofarlig fetma lanserades för drygt 15 år sedan och bygger på att individer med fetma utan andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck, blodfettsrubbningar, diabetes eller prediabetes, inte skulle löpa ökad risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar.

Men senare studier har visat att personer med så kallad metabolt frisk fetma visst har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, men att det tar längre tid för dessa sjukdomar att utvecklas än hos individer med både fetma och andra riskfaktorer.

Resultaten från den svenska studien, som publicerats i tidskriften Atherosclerosis, bygger på data från den stora befolkningsstudien Scapis med syftet att förebygga och förhindra hjärt-kärlsjukdom.

Fakta: Fetma och övervikt

Kroppsmasseindex, eller body mass index (BMI), är ett mått på förhållandet mellan kroppslängd och vikt som har tagits fram av Världshälsoorganisationen (WHO). Det ger en grov bild av en vuxen människas viktstatus.

BMI räknas ut genom att dividera kroppsvikten (kilogram) med kroppslängden (meter) i kvadrat.

Undervikt: BMI under 18,5.

Normalvikt: BMI 18,5–24,9.

Övervikt: BMI 25–29,9.

Fetma: BMI 30–39,9.

Grav fetma: BMI 40 eller högre.

BMI tar inte hänsyn till hur stor del av kroppsvikten som utgörs av muskler respektive fett, eller hur fettet är fördelat i kroppen. Det kan leda till att exempelvis kroppsbyggare och elitidrottare får ett högt BMI som inte ger en rättvisande bild av deras hälsostatus. På motsvarande sätt kan mycket korta eller mycket långa personer få ett missvisande värde, och för barn fungerar formeln inte alls.

Källa: Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket