Händelserna runt Transportstyrelsen är statsminister Stefan Löfvens (S) allvarligaste kris hittills, enligt statsvetare som TT talat med. Arkivbild.
Händelserna runt Transportstyrelsen är statsminister Stefan Löfvens (S) allvarligaste kris hittills, enligt statsvetare som TT talat med. Arkivbild.

Statsvetare: Löfvens allvarligaste kris

Händelserna runt Transportstyrelsen är statsminister Stefan Löfvens (S) allvarligaste kris hittills, enligt statsvetare som TT talat med.

ANNONS
|

- Det är nog den allvarligaste hittills, säger Marja Lemne, statsvetare vid Södertörns högskola som forskat om maktkampen mellan tjänstemän och politiker i regeringskansliet.

Övriga kriser som Lemne nämner är då den tidigare klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP) lämnade regeringen i maj 2016 och när den tidigare bostadsministern Mehmet Kaplan tvingades avgå i april samma år. Jämfört med tidigare socialdemokratiska statsministrar har Stefan Löfven genomfört få regeringsombildningar. Lemne har tidigare varit aktiv inom Socialdemokraterna men har nu inga politiska uppdrag.

ANNONS

"Kan försvaga regeringen"

TT: Vilka konsekvenser kan det här få för regeringen Löfven inför nästa val?

- Det är bara ett år kvar till valet och det här kan ju, om det drar ut på tiden, försvaga regeringen inför hoppet att bli återvalda, säger Marja Lemne.

Enligt Lemne är det sannolikt så att det som sätter extra press på regeringen nu är att Vänsterpartiets ledare trätt fram och sagt att han inte utesluter en misstroendeförklaring.

TT: När det gäller misstroendeförklaring, vad är aktuellt?

- Gårdagens presskonferens har lett till att det dyker upp frågor om regeringsduglighet. Men jag vet inte vad som har hänt i partiledaröverläggningen i dag. Det kan ju hända att partiledarna har fått så mycket mer information att det nu lugnar sig något, säger Marja Lemne.

Försvagad statsminister

Om det blir misstroendeförklaring mot exempelvis tre ministrar i riksdagen blir det en väldigt försvagad statsminister, enligt Lemne. Det vanliga i Sverige är att inför ett befarat nederlag i riksdagen avgår statsråden.

ANNONS

Hanteringen kring upphandlingsskandalen på Transportstyrelsen har också lett till att samarbetet inom regeringskansliet har ifrågasatts. Frågor har dykt upp kring vad tjänstemän har känt till och vad som varit känt på minister– eller statssekreterarnivå vid olika tillfällen.

Generellt har tjänstemän två funktioner i svensk statsförvaltning. De ska genomföra och implementera det som politiker har beslutat om, något som huvudsakligen sker på myndigheterna. Vid sidan av det ska de fungera som rådgivare till politikerna.

TT

Fakta: Riksdagens misstroendeförklaringar

Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring fem gånger. För att en sådan ska väckas krävs att minst 35 ledamöter enas om det.

Oktober 2002: M fick igenom en omröstning mot att S tre veckor efter valet inte kommit överens om stöd från V och MP. Röstades ned med 174—158 (17 avstod från att rösta).

Oktober 1998: M fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) mot att han inte avgått efter valet. Röstades ned med 186—82 (74 avstod från att rösta).

November 1996: M, FP, KD fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) om uttalande under ett Kinabesök. Röstades ned med 204—119 (16 avstod från att rösta).

Februari 1985: M, FP och C fick igenom en omröstning mot utrikesminister Lennart Bodström (S) om uttalande om ubåtskränkningar. Röstades ned med 182—160.

Oktober 1980: S och VPK fick igenom en misstroendeomröstning mot statsminister Thorbjörn Fälldins (C) ekonomiska politik. Röstades ned med 175—174.

Källa: Riksdagen

Fakta: Så funkar misstroendeförklaring

•Riksdagen kan tvinga regeringen eller en minister att avgå genom att göra en misstroendeförklaring.

•Minst 35 ledamöter måste föreslå att riksdagen ska rösta om att göra en misstroendeförklaring för att omröstningen ska bli av.

•Minst 175 av de 349 ledamöterna måste rösta ja till förslaget för att riksdagen ska förklara sitt misstroende.

•Om riksdagen inte har förtroende för statsministern måste hela regeringen avgå eller utlysa extraval.

•Om riksdagen inte har förtroende för en minister måste ministern avgå.

•Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring fem gånger hittills, utan att det har gått igenom. Två gånger har själva hotet om en misstroendeförklaring lett till att en regering respektive en minister avgått.

Källa: Riksdagen

ANNONS