Det kan vara slut på att vrida fram och tillbaka mellan sommar- och vintertid redan nästa höst, om ett EU-förslag om att låta länderna ha evig sommar- eller vintertid går igenom. Arkivbild.
Det kan vara slut på att vrida fram och tillbaka mellan sommar- och vintertid redan nästa höst, om ett EU-förslag om att låta länderna ha evig sommar- eller vintertid går igenom. Arkivbild.

Sommartiden kan bli evig

Det är inte bara klimatförändringarna som stökar till årstiderna. Ett skarpt EU-förslag kan göra drömmar om evig sommartid sanna, åtminstone i Sverige.

ANNONS
|

- Min bedömning är att Sverige inte kommer att invända mot att tidsomställningen avvecklas, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), som ansvarar för tiden i landet.

För en månad sedan lade EU-kommissionen fram sitt förslag om att tidsomställningen, det vill säga skiftena mellan vinter – och sommartid varje vår och höst ska avskaffas 2019. Därefter får länderna själva bestämma om de ska fortsätta med sommartid året runt, eller vintertid.

ANNONS

Tror på sommartid

Eneroth har nu informerat riksdagens trafikutskott om förslagets väg genom EU-maskineriet. Eneroth tror att det kan vara bra att permanenta sommartiden.

Jens Holm (V) är ordförande i utskottet.

- Sommartid är nog det som det finns mest folkligt gehör för, säger Holm efter Eneroths information och tror att lite längre dagar lockar mest.

Eneroth framhåller att det är viktigt att EU-länderna ändå arbetar för att EU får en så gemensam tidszon som möjligt, det kan bli problem om varje land tar ett helt eget beslut utan att synka det med sina grannar.

Moderaten Jessica Rosencrantz håller med Eneroth om att Sveriges beslut om vilken tid som ska bli evig måste samordnas med andra.

"Eftersom vi har gemensamma bestämmelser och för att undvika ett lapptäcke av tidszoner", säger hon i en skriftlig kommentar.

EU-länderna har haft gemensam tidsomställning sedan 2002, men kommissionens förslag går ut på våren 2019 ska bli den sista allmänna då samtliga vrider om till sommartid. Hösten 2019 byter bara de som vill tillbaka till vintertid och behåller då den för gott sedan.

ANNONS

Kan bli kajko

- Någon form av samordning måste till, annars blir det kajko, varnar Anders Åkesson (C), vice ordförande i trafikutskottet.

Regeringen har bett Statskontoret utreda frågan, med rapport i november, inför att Sverige ska sätta ner foten vid ministermötet den 3 december.

- Det ger oss ett underlag för att ta fram en svensk position i frågan, jag tror att många länder inte har haft ett sådant förberedande arbete, förutom Finland, säger Tomas Eneroth.

Både Eneroth och Åkesson tycker båda att det är lite märkligt att EU-kommissionen har gått fram så fort och befarar att en del länder riskerar att vara oförberedda.

TT

Fakta: Tiden i EU

De 28 EU-länderna har i dag en gemensam övergång tillsommartidvarje vår och återgång till normaltid på hösten. Samtidigt tillhör länderna tre olika tidszoner, jämfört med den så kallade koordinerade universaltiden (UTC):

Västeuropeisk tid, även känd som Greenwich Mean Time (UTC+0): Irland, Portugal och Storbritannien.

Centraleuropeisk tid (UTC+1): Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Kroatien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Österuropeisk tid (UTC+2): Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Lettland, Litauen och Rumänien.

Fotnot: Kanarieöarna följer UTC, även om resten av Spanien har UTC+1. Azorerna har i sin tur UTC-1, även om resten av Portugal har UTC. Därtill råder även andra tidszoner i de franska och nederländska områden som ligger utanför Europa, men ändå ingår i EU.

Fakta: Från lokaltid till Europatid

Före 1879 hade olika landsdelar i Sverige sin egen lokala tid. Mellan Sveriges västligaste och östligaste punkt skilde det 52 minuter. Framväxten av järnvägen tvingade fram en enhetlig nationell standardtid.

1900 anslöts sig Sverige sedan till det internationella tidszonssystemet.

1916 var Tyskland först med att införasommartid, mitt under första världskriget. Många länder fruktade att tyskarna kommit på en ny metod att stärka sin ekonomi och därmed sin krigsmakt. Flera följde efter samma år, däribland Sverige.

Experimentet blev kortvarigt, men sommartidsförespråkarna fick på 1970-talet allt större stöd. Från 1980-talet infördes en gemensamsommartidi de flesta europeiska länder. Till en början trodde man att energikostnaderna skulle gå ned med cirka fem procent, men senare beräkningar har visat att så blev det inte.

Sedan 1996 vrids klockan fram en timme den sista söndagen i mars (sommartid), och tillbaka igen den sista söndagen i oktober (vintertid). Sedan 2002 är sommartiden gemensam i hela EU.

Källor: NE, EU-kommissionen

ANNONS