Nu överklagar riksåklagaren domen till Högsta domstolen och begär att fallet prövas på nytt.
– Flickans berättelse kan inte tolkas på annat sätt än att mannen har haft sitt finger i flickans könsorgan, därför är det styrkt att han ska dömas för våldtäkt mot barn, säger riksåklagare Petra Lundh till TT.
I sitt beslut begär hon att HD ska undanröja hovrättens dom och lämna målet åter till hovrätten för en ny rättegång, eftersom hovrätten enligt RÅ begått flera fel vid handläggningen.
Det var i februari som en man som tingsrätten tidigare dömt för våldtäkt mot en tioårig flicka friades i hovrätten, eftersom det ansågs oklart vad flickan menade med ordet snippa. Enligt hovrätten var det inte bevisat att flickan berättat om en penetration.
Fallet blev i och med den friande domen mycket uppmärksammat och har lett till demonstrationer och upprop i sociala medier.
"Borde ha ställt frågor"
Riksåklagaren vill att HD uttalar sig på tre punkter. För det första om vilken skyldighet rätten har att klargöra ord eller begrepp i gärningsbeskrivningen som är oklara för rätten, och för det andra vilken skyldighet man har att ta upp frågan om alternativa rubriceringar.
– Man borde ha ställt frågor eller rett ut vad man menade med snippa om det var otydligt, säger Lundh.
– Hovrätten borde också ha lyft andra brottsrubriceringar som täcker den här gärningsbeskrivningen. Om man var osäker på om man skulle kunna döma för våldtäkt mot barn så finns det ett annat brott som heter sexuellt övergrepp mot barn.
"Särskilt ansvar"
För det tredje vill hon att HD tar upp frågan om vilka skyldigheter domstolen i mål med barn om brottsoffer har att klargöra vad barnet menar med ord eller begrepp som är oklara för rätten. Särskilt med hänsyn till att barnkonventionen sedan 2020 är svensk lag.
– Domstolarna har ett särskilt ansvar att skydda barn och lyssna på barn, och försäkra sig om att man förstår vad barnet säger. Råder det några oklarheter där om vad barnet menar med ett begrepp eller ett ord så måste man klarlägga det.
TT: Borde man ha tillfrågat flickan själv snarare än en ordbok om vad hon menade med ordet?
– Man borde i alla fall ha lyft den här oklarheten till åklagaren och försvararen, för då hade de haft möjlighet att komma med synpunkter. Man kunde också haft ett nytt kompletterande förhör med flickan eller kallat in experter.
"Inget mer att säga"
Åke Thimfors, lagman vid Hovrätten för västra Sverige och domare i målet, har tidigare uttalat sig i olika medier och försvarat domen. Han vill dock inte kommentera riksåklagarens beslut att överklaga.
– Det är riksåklagarens bedömning att det här ska gå till Högsta domstolen. Jag har ingen synpunkt på det, utan nu får detta ha sin gång. Vår dom är meddelad. Jag har hört många synpunkter på den och jag har svarat på jättemånga frågor, men nu har jag inget mer att säga, säger Åke Thimfors.
TT: Hur ser du på den kritik som riksåklagaren riktar mot hovrätten?
– Jag vill varken recensera mig själv eller hovrätten.
Högsta domstolen har mottagit överklagandet men kan inte säga när man kan ge beslut om fallet ska prövas eller ej. I genomsnitt ligger handläggningstiden på två månader, men det varierar från fall till fall, enligt HD.
Bakgrund: Nämndemän kan ha utsatts för påtryckningar
Den hårt kritiserade så kallade snippadomen har väckt stor uppmärksamhet och protester.
I spåren av uppmärksamheten kallade S-distriktet i Göteborg till sig de två socialdemokratiska nämndemännen. Efter mötet lämnade nämndemännen sina uppdrag och en av dem kände sig utsatt för påtryckningar från partiet.
Enligt Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har det inte skett några påtryckningar. Häromveckan medgav däremot partiets rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi att det var fel av S-distriktet att kontakta de två nämndemännen.
Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) är det allvarligt att de två nämndemännen kan ha utsatts för politiska påtryckningar. "Det är förtroendeskadligt", sade ministern till SVT.