Den röda jättestjärnan, som hunnit ett par miljarder år längre i sin utveckling än solen, ligger 320 ljusår bort från jorden, i stjärnbilden Vattenormen. Det är dit som ett forskarlag från bland annat Chalmers i Göteborg har riktat Alma, ett radioteleskop i Atacama-öknen i Chile.
Resultatet är, relativt sett, tydliga och skarpa bilder som gör det möjligt att granska detaljer som hittills inte varit kända.
- Det vi framför allt är intresserade av är hur stjärnorna skapar och sprider de grundämnen som bland annat vi själva är gjorda av, säger Wouter Vlemmings, professor i radioastronomi vid Chalmers, som lett arbetet.
- Det finns grundämnen som bara skapas i den här typen av stjärnor, så utan det som händer i de här stjärnorna skulle vi inte existera.
Oväntad fläck
Något oväntat verkar den åldrande stjärnans atmosfär bland annat innehålla ett område av het gas, vilket syns som en kompakt och ljusstark fläck på stjärnans yta.
Utöver nya kunskaper om hur allt från kol och syre till kväve och tungmetaller produceras och skickas ut i rymden tack vare de solliknande stjärnorna, kan W Hydrae och de andra jättestjärnorna också ge en föraning om vad som en gång kommer att hända även med vår sol – om ett par miljarder år.
Okänd framtid
Exakt hur stor solen blir som jättestjärna – och hur det kommer att påverka jorden – är dock fortfarande okänt.
- Det går att skapa modeller för vår sol. Men vi vet helt enkelt inte än, säger Wouter Vlemmings.
- Det är många pusselbitar som behövs för att vi ska kunna förstå de olika processerna bättre.