En ny utvärdering efter terrordådet 7 april visar att Stockholms katastrofmedicinska beredskap måste skärpas. Arkivbild.
En ny utvärdering efter terrordådet 7 april visar att Stockholms katastrofmedicinska beredskap måste skärpas. Arkivbild.

Skärpt beredskap krävs efter Stockholmsdådet

Det finns allvarliga brister i landstingets katastrofmedicinska beredskap, visar en utvärdering av terrordådet i Stockholm den 7 april.

ANNONS
|

Katastrofmedicinskt centrum i Linköping har skrivit rapporten där de intervjuat vårdaktörer som deltog i insatsen. De beskriver stora problem med ledningsfunktion, kommunikation och samverkan, skriver Dagens Nyheter.

Första ambulansen på plats hade inte information om att det handlade om ett terrordåd, utan larmades till en trafikolycka och agerade utifrån den informationen. Mobilnätet låg nere och internkommunikationssystemet Rakel hade också problem vilket gjorde att informationen om att det var ett misstänkt attentat inte nådde fram till ambulansen.

På akutavdelningar fattades beslut baserade på medierapporter och de fick själva ringa polisen för information i brist på återkoppling från den regionala sjukvårdsledningen.

ANNONS

Citykliniken som är en privat vårdaktör ingår inte i krisberedskapen, men personal från deras klinik vid Hötorget var tidigt ute på Drottninggatan och hjälpte till och tog hand om ett 70-tal patienter. Enligt verksamhetschef Anette Enström hade de kunnat arbeta mer strukturerat och bidragit ännu mer om de hade ingått i krisplanen.

Privata Medhelp som sköter telefonrådgivningen för 1177 Vårdguiden fick också hämta information på egen hand, men det är nu ändrat och de finns med på listan över dem som ska kontaktas vid en kris.

TT

ANNONS