– Den här typen av kränkningar är inget man glömmer. De finns kvar i medvetandet och bilden av Sverige som ett islamkränkande land, den kommer att finnas kvar över tid, säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism på Säpo.
Sedan den högerextreme Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad i januari ser Säpo hur globala terroristorganisationer riktar sig mot Sverige med en helt ny kraft.
Fredrik Hallström talar om "en enorm export av hat".
– Generellt är det IS och al-Qaida som målar upp Sverige som en mer prioriterad aktör baserat på det som inträffat.
Resultatet är att Sverige hamnat i en farligare situation. Extremister såväl i Sverige som Europa ser nu ut att ha hörsammat uppmaningarna.
"Är allvarligt"
I veckan blev det känt att två tyska bröder gripits i Tyskland, misstänka för att ha planerat ett terrorattentat mot en kyrka i Sverige. Och i april slog Säpo i en gryningsräd till mot fem personer på flera platser i Sverige som misstänks för stämpling till terrorbrott.
Båda fallen uppges ha kopplingar till koranbränningarna.
– Det är klart att det är allvarligt, säger Fredrik Hallström om fallen som avslöjats.
Han framhåller att det bekräftar vad Säpo tidigare sagt, att koranbränningarna varit hotdrivande och att Sverige gått från legitim till prioriterad måltavla.
Antalet attentatshot som riktas mot Sverige har inte heller mattats av nämnvärt sedan januari, enligt Hallström.
– Vi ser fortfarande en stor mängd information som inkommer till oss.
"Har legat högt"
I det svenska ärendet sitter fyra personer, varav en 15-årig pojke, fortsatt häktade. Flera av dem uppges ha varit aktiva i slutna grupper som hyllat våldsbejakande islamism och ska öppet ha visat stöd för IS.
Fallet är enligt Säpo ett av flera som man arbetar med efter koranbränningen. Hur många fler det handlar om och om ytterligare gripanden kan väntas framöver vill Fredrik Hallström inte gå in på.
Den svenska terrorhotnivån ligger samtidigt kvar på en trea på den femgradiga skalan, vilket innebär att ett terrordåd kan inträffa. Hallström framhåller dock att nivån är "rörlig".
– Det är inte en statisk trea. Under vissa perioder har den legat lågt och under andra väldigt högt.
TT: Hur nära har ni varit att gå upp till en fyra under den här perioden?
– Det går inte att svara på. Men vi har haft en löpande dialog och diskussion om hotnivåskalan.
Svårare upptäcka
Efter de starka reaktionerna beslutade Polismyndigheten i februari att neka nya koranbränningar med hänvisning till att det påverkar hotbilden mot Sverige. Frågan ligger nu för avgörande i kammarrätten i Stockholm.
TT: Är du oroad att det ska bli fler koranbränningar i Sverige?
– Oroad är fel ord, men vi är vakna och fullt medvetna om att det kan komma att inträffa, säger Fredrik Hallström.
Beredskap finns – men Hallström framhåller också att det har blivit mer komplicerat för Säpo att upptäcka terrorhot när allt fler aktiviteter sker via krypterade och anonymiserade tjänster och på slutna forum.
– Att uppfatta och förstå hotet, identifiera och lokalisera potentiella attentatsaktörer, har aldrig varit så svårt som det är nu.
– Det är en utmaning som gör mig bekymrad.
Fakta: Terrorhotnivån
Hotnivån består av fem steg:
1. Inget hot. Inget hot har identifierats.
2. Lågt hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är låg.
3. Förhöjt hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är förhöjd.
4. Högt hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är hög. Hotnivå fyra kräver att det ska finnas ett konkret hot mot Sverige.
5. Mycket högt. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är mycket hög. Krävs att ett konkret hot ska vara nära förestående eller överhängande. Denna nivå har hittills inte använts.
Beslutet om terrorhotnivån i Sverige fattas av säkerhetspolischefen.