Tills Sverige är fullvärdig medlem i Nato finns en ökad hotbild. På bilden ryska fallskärmsjägare under övning 2020.
Tills Sverige är fullvärdig medlem i Nato finns en ökad hotbild. På bilden ryska fallskärmsjägare under övning 2020. Bild: Ryska försvarsdepartementet via AP

Ryska specialförband pekas ut som hot

Ryska specialförband som genomför sabotage eller insatser med kryssningsrobotar. I den säkerhetspolitiska analysen varnas för ökade hot mot Sverige under en eventuell ansökningsprocess med Nato.

ANNONS

Regeringens och riksdagspartiernas säkerhetspolitiska analys har kritiserats för att främst lyfta fördelar med ett svenskt Natomedlemskap. Men i ett avsnitt lyfts nackdelen att Ryssland skulle reagera negativt.

Mest sannolikt anses olika typer av påverkansoperationer vara, riktade både mot allmänhet och beslutsfattare i Sverige.

Men enligt analysen är det också tänkbart med cyberangrepp, andra typer av hybridangrepp, kränkningar av svenskt luftrum eller territorialhav, annat aggressivt uppträdande i närområdet, inklusive strategisk signalering med kärnvapen.

Militära rörelser

Förflyttningar av ryska militära förband eller vapensystem i Sveriges närområde ses också som tänkbart.

Även om Ryssland är försvagat till följd av kriget i Ukraina bedöms landet ha kapacitet till begränsade våldshandlingar mot Sverige. Ryska specialförband som kan genomföra sabotage eller insatser med långräckviddiga vapen (robotar) nämns.

ANNONS

Utrikesminister Ann Linde (S) bedömer dock att Sverige inte kommer att utsättas för ett konventionellt militärt angrepp vid en Natoansökan. Däremot kan ett sådant angrepp inte uteslutas, vilket tidigare slagits fast i totalförsvarspropositionen.

Enligt Försvarsmakten är risken för ett väpnat angrepp i dagsläget låg.

"Försvarsmakten anpassar ständigt sin beredskap inför den rådande bedömda hotbilden", skriver Försvarsmakten.

Höja tröskeln

Enligt analysen finns beredskap för att bemöta ryska hot, genom "en bredd av nationella åtgärder".

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist har förberedelser redan vidtagits. Han framhåller också säkerhetsförsäkringar från andra allierade som viktiga.

– Man måste naturligtvis vara realistisk att det kan hända, därför måste vi vidta egna åtgärder för att hantera en sådan situation. Men vi behöver också försäkringar från andra länder om stöd i en sådan situation, säger Hultqvist.

TT: Vilka åtgärder kan vi vidta?

– Det är sånt som handlar om beredskapsåtgärder inom försvarsmakten, det handlar om hur man hanterar cyberhot. När det gäller andra länder så kan det handla om närvaro av militära styrkor, både marint och med flyg och armétrupp. Och det kan vara en förstärkt övningsverksamhet.

Övningar på gång

Enligt analysen bedöms övningar och allierad närvaro höja tröskeln för ryska motreaktioner. Flera övningar är redan på gång.

– I det ordinarie övningsschemat ligger sådana här övningar, vi har till exempel i juni en stor övning som heter Baltops som handlar om 5 000 soldater, och ett stort antal fartyg. Jag tror det handlar om tio länder.

ANNONS

– Men det kommer självklart att ske mer också, säger Hultqvist, som dock inte vill ge några fler exempel.

Analysen sammanfattar:

"Det finns således beredskap att bemöta ryska hot, men det går inte med säkerhet att eliminera alla risker för eventuella ryska motåtgärder."

I Kaliningrad finns ryska Iskanderrobotar som har räckvidd att nå Sverige. Arkivbild.
I Kaliningrad finns ryska Iskanderrobotar som har räckvidd att nå Sverige. Arkivbild. Bild: Ryska försvarsdepartementet via AP
Arkivbild Baltops 2018.
Arkivbild Baltops 2018. Bild: Mindaugas Kulbis/AP
ANNONS