Eftersom vi kan åka snabbare sedan transportmedel som bilen och tåget kom så skulle man kunna tro att vi kan spara tid. Men vi lägger i genomsnitt runt 70 till 80 minuter på att resa i dag – lika mycket som vi gjorde för nästan ett sekel sedan.
- Hur staden byggs beror mycket på vilken hastighet transportsystemet har. Staden har spridits ut, så trots att vi åker snabbare åker vi också längre, säger David Lindelöw, trafikplanerare på Sweco och författare till rapporten "Running to stand still – the role of travel time in transport planning".
Genom att bygga inåt, förtäta staden och se till att vi kommer närmare varandra kan vi minska de dagliga restiderna, menar Lindelöw.
De senaste åren har vi också förtätat städerna mer genom att bygga närmare stationer och i gamla hamnområden. Men man värderar fortfarande transportsystem högre ju snabbare det går, till exempel att tunnelbanan har högre hastighet än att gå.
- Samhällsekonomiska kalkyler ser inte tät stad som ett sätt att investera i snabbare transporter. Vi borde räkna in fler värden om vi ska kunna utvärdera om vi fått en bättre stad där fler kan nå det de vill i vardagen. Fortfarande vinner restidsminskningen av till exempel en bilväg ganska lätt över andra värden i samhället, säger David Lindelöw.
Rapporten är baserad på hur det ser ut i europeiska storstäder, så i Sverige gäller det här framför allt för storstadsregionerna.
Fakta: Rapport om restider
Rapporten "Running to stand still – the role of travel time in transport planning" släpps inom ramen för konsultföretaget Swecos initiativ Urban Insight, som fokuserar på att lyfta fram olika perspektiv kring hållbar stadsutveckling i Sverige och Europa.
I rapporten jämförs bland annat stadsplaneringen i tre europeiska städer: Bilbao som domineras av en gångvänlig stadskärna, Lyon där bil är det dominerande transportsättet och Zürich, med hög andel kollektivtrafik.
Rapporten visar att städer med olika transportalternativ ändå kan ha i stort sett samma restider.
