Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Regeringen tar för lite hänsyn till hela rättskedjan, anser Riksrevisionen. Arkivbild.

Regeringens styrning av rättskedjan "ensidig"

Utredningar som får vänta, fullbokade domstolar och platsbrist på fängelserna. När fokus och satsningar läggs på enskilda delar av rättskedjan finns risk för flaskhalsar – vilket både Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården varnat för. Nu stämmer Riksrevisionen in i kritiken.

Polis, åklagare, domstolar och kriminalvård – de myndigheter Riksrevisionen betecknar som rättskedjan – påverkar och är beroende av varandras arbete. Därför är det viktigt att man från politiskt håll ser till helheten i styrningen av myndigheterna, och tar hänsyn till effekter som kan uppstå längs med hela kedjan, konstaterar Riksrevisionen i en ny rapport. Enkelt uttryckt: satsar man på ett håll kan det få konsekvenser på ett annat.

I rapporten får dock regeringen kritik för att alltför ensidigt fokusera på enskilda myndigheter i sin rättspolitik och när nya pengar ska tilldelas. Det innebär en risk för att rättsväsendet inte fungerar så effektivt som det skulle kunna göra, konstaterar Riksrevisionen. Det kan leda till en sämre hantering av brottmål, och längre handläggningstider.

"All time high"

Detta är något som berörda aktörer redan varnat för, att det finns risk för flaskhalsar i systemet. Den stora satsning som gjorts på polisen i kombination med att myndigheten blivit allt mer effektiv efter 2015 års omorganisation har exempelvis lett till fler brottsutredningar.

Det har i sin tur fått som konsekvens att arbetsbelastningen blivit högre på Åklagarmyndigheten, landets domstolar och Kriminalvården, som även de fått behov av ökade resurser.

- Domstolarna har aldrig haft så mycket mål som nu, det är all time high, säger Martin Holmgren, Domstolsverkets generaldirektör.

Domstolarna fick visserligen de resurser man yrkade på för 2019, men kostnaderna ser ut att öka stort de kommande åren så ännu större anslag behövs.

- Utifrån den stora måltillströmning som sker till domstolarna, och de behov vi har av förstärkningar i vår ekonomi, så kan jag ha en viss oro för att man inte tar tillräcklig höjd och ser behoven samlat i rättskedjan. De satsningar som gjorts tidigt hos polis och Åklagarmyndigheten måste följas av satsningar hos domstolarna, säger han.

"Lappat och lagat"

Polisförbundet efterlyser också ett större helhetsgrepp:

"Tyvärr har man från politiskt håll ägnat sig åt ett lappande och lagande och gett tillfälliga resurstillskott till den myndighet som för tillfället har de mest akuta behoven", säger förste vice ordförande Tomas Stjernfeldt i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen pekar på att också myndigheterna själva skulle må bra av en större helhetssyn, och att prata ihop sig mer om prioriteringar. Det kan vara lämpligt i vissa fall, men inte i andra, påpekar Martin Holmgren:

- Domstolarna ska i sitt dömande vara oberoende i sitt förhållande till polis och åklagarna, de är inte en del av de brottsbekämpande myndigheterna. Så det finns ett antal områden där andra aktörer i rättskedjan kan ha ett nära samarbete, men där det inte är lämpligt att Domstolsverket eller domstolarna medverkar.