LSS-utredaren Gunilla Malmborg.
LSS-utredaren Gunilla Malmborg.

Politiker gör tummen ner för assistansförslag

Barn under 16 år ska inte få personlig assistans i nuvarande form utan erbjudas ett nytt genom kommunerna, enligt ett av LSS-utredningens förslag. Men förslagen kanske inte blir av, det politiska stödet för att driva igenom dem verkar inte finnas.

ANNONS
|

- Min förhoppning är att förslagen går direkt i papperskorgen och att det tillsätts en ny parlamentarisk utredning, säger Bengt Eliasson, talesperson i LSS-frågor för Liberalerna.

Moderaternas talesperson, Camilla Waltersson Grönvall, invänder främst mot förslaget om att barn inte ska omfattas av personlig assistans utan vara hänvisade till nya insatser i kommunerna.

- Min bedömning är att det inte finns majoritet för det här i riksdagen, säger hon.

ANNONS

Kristina Nilsson (S), vice ordförande i riksdagens socialutskott, tycker att det är oseriöst att avfärda utredningen rakt av, före genomläsning och analys.

- Men för oss socialdemokrater är det oerhört viktigt att stödet till barn förbättras, det får absolut inte försämras. Vi kommer aldrig att medverka till något som försämrar för barn, säger Nilsson.

Sverigedemokraterna anser att det bra att utredningen föreslår att staten ska ta hela ansvaret för assistansen. Men barn ska rymmas inom den, de ska inte vara utlämnade till kommunala stödbeslut och skillnader i kompetens.

Utredningen som nu lagts fram har föregåtts av år av intensiv debatt och frågor om assistansersättning, svårt funktionshindrade barns hjälp med andning och sondmatning och diskussion om kostnader som ökar, påstått fusk och övervinster bland de privata assistansbolagen.

Tog bort krav

När utredningen tillsattes 2016 tryckte den rödgröna regeringen hårdast på att bromsa kostnader och föreslå besparingar och beordrade Försäkringskassan att bryta utvecklingen. Förra våren tog regeringen bort det uttryckliga sparkravet.

Men statens kostnad för assistans får inte bli högre än i dag, enligt direktiven. Utredningens förslag gör kostnaden i stort oförändrad. Kommunernas kostnader ökar, men staten ska ersätta dem för det.

ANNONS

- Jag föreslår inga besparingar, säger utredaren Gunilla Malmborg, som tog över utredningen hösten 2017.

Hennes arbete har kantats av kritik om att utredningen skulle vara på väg att rasera LSS-insatser för funktionshindrade och assistansersättningen.

Ingen blir utan

- Jag förstår att det finns en oro och direktiven var ganska tuffa. Vi har hållit oss inom den ram vi haft, vi har inte kunnat utvidga insatser så att många fler kan få. Men alla som har insatser i dag kommer att få det även i fortsättningen, ingen blir utan, säger Malmborg.

I dag har knappt 20000 personer personlig assistans genom den statliga assistansersättningen eller genom kommunen de bor i.

Ett av de viktigare förslagen handlar om att barn under 16 år inte ska beviljas personlig assistans i nuvarande form. I stället ska de hos kommunen söka det som utredaren kallar personligt stöd för barn, ett nytt LSS-stöd som kommunerna får utföra.

ANNONS

- Det ska ge ett bättre och mer omfattande stöd än vad personlig assistans kan ge i dag, ett mer ändamålsenligt stöd, säger Malmborg.

Hon tänker sig att det i praktiken utformas som personlig assistans, men med kommunen som ansvarig. I stödet ska sådant som hjälp med andning och sondmatning ingå.

Kommunerna ska garantera kvalitet och ge familjerna inflytande över utförandet.

Utredningen föreslår att personer som är över 16 år och har en psykisk funktionsnedsättning inte längre ska omfattas av personlig assistans. Den ska ersättas av insatsen förebyggande pedagogiskt stöd.

Staten föreslås ta över

Staten föreslås få ta hela ansvaret för den personliga assistansen. I dag är det delat mellan kommun och stat. Försäkringskassan föreslås få ansvara för besluten, den enskilde ska inte behöva ansöka på två ställen och gränsen på 20 timmar per vecka för att få ersättning tas bort..

Utredningen föreslår lägre schablonersättning för brukare som har, till exempel, sin sambo anställd som assistent. Kostnaderna för assistansen bedöms vara lägre där än hos brukare som inte delar hushåll med en assistent.

ANNONS

När debatten gick het om regeringens sparkrav 2016 sade det dåvarande ansvariga statsrådet att fusket var omfattande, en uppskattning på tre miljarder nämndes.

- Men vi har en mer nyanserad bild, fusk är ingen huvudfråga, säger Malmborg.

TT

Fakta: Utredningen

Utredningen har utrett assistansersättningen och delar av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

I uppdraget har ingått att statens kostnader för personlig assistans inte får bli högre än i dag. Samtidigt ska LSS-insatserna bli mer ändamålsenliga.

Förslagen föreslås träda i kraft från 2022.

Förslagen väntas minska statens kostnader med 600 miljoner kronor per år.

Kommunernas kostnader bedöms öka med 300–400 miljoner per år.

Staten ska ta hela ansvaret för personlig assistans, assistansersättningen ska bara sökas hos Försäkringskassan.

Personlig assistans för barn under 16 år ersätts av insatsen personligt stöd till barn. Uppemot 4000 barn beräknas få det, de flesta i stället för assistans.

Personer över 16 år som har personlig assistans för psykisk funktionsnedsättning ska i stället styras över till insatsen förebyggande pedagogiskt stöd.

Utredningen bedömer att förslagen kommer att ge fler personer än i dag assistansersättning eftersom ett antal som nu har kommunalt beviljad assistans tillkommer.

Ersättningen till privata utförare ska även i fortsättningen vara ett schablonbelopp, men det ska finnas olika schabloner.

Beloppet ska vara högre för insatser på obekväm arbetstid.

Beloppet ska vara lägre, enligt förslaget 6,5 procent lägre, för brukare som delar hushåll med sin assistent, till exempel en sambo.

Den som har personlig assistans ska beviljas 15 timmar i veckan för andra personliga behov. Den som vill ha mer tid får ansöka om det.

Källa: Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

Fakta: LSS och personlig assistans

LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den infördes 1994.

Den omfattar tio olika typer av hjälp, varav personlig assistans är en. Andra typer av stöd är ledsagarservice, avlösarservice i hemmet och bostad med särskild service.

Personlig assistans kan ges till dem som har en omfattande och varaktigt funktionsnedsättning.

Assistenterna hjälper personen (barn eller vuxen) med grundläggande behov, som att äta, klä sig och sköta hygienen. Det är också möjligt att få assistans för att förflytta sig och delta i olika aktiviteter.

Kommunen ska, enligt dagens regler, stå för personlig assistans för dem med mindre behov än 20 timmar i veckan.

Den statliga ersättningen är till för dem med störst behov – de som behöver mer än 20 timmars assistans i veckan.

ANNONS