Många väljare valde att inte rösta på samma parti till riksdagen, kommunen och landstinget.
Många väljare valde att inte rösta på samma parti till riksdagen, kommunen och landstinget.

Otrogna väljare öppnar för röstsplittring

Många väljare valde att lägga sin röst på olika partier i valen till kommun, landsting och riksdagen.

ANNONS
|

I förra valet röstade 33 procent av väljarna på två eller tre olika partier i valen till kommun, landsting och riksdag, enligt SVT:s vallokalsundersökning 2014. När den gemensamma valdagen infördes 1970 var det bara omkring sex procent som splittrade sina röster.

Även i årets val står det klart att det på många håll är hög röstsplittring, enligt de preliminära röstsiffrorna.

- I Örebro län, som jag fokuserat på, finns antydan om ganska stor röstsplittring i flera specifika kommuner. Sverigedemokraterna går fram i riksdagsvalet, men inte motsvarande i kommunvalet i många kommuner. Och det finns några raketer, säger Martin Karlsson.

ANNONS

I Laxå fick till exempel Kristdemokraterna 39,2 procent av rösterna i kommunvalet, medan bara 9,7 procent av Laxåborna röstade på partiet i riksdagsvalet. I Degerfors röstade 10,2 procent för Vänsterpartiet i riksdagsvalet, medan hela 35,7 procent stödde partiet i kommunvalet.

- I den typen av fall kan det vara lokala förklaringar, att det finns en stark lokal ledare för ett parti eller att man haft en stark valrörelse som ger ett ökat förtroende i lokalvalet, säger Karlsson.

Lokala besvikelser

När ett parti får lägre stöd i ett kommunalt val eller i landstinget jämfört med riket så kan det i stället bero på någon lokal skandal eller besvikelse. Man kan exempelvis spekulera i att nedläggningen av BB i Sollefteå är en bidragande orsak till att Socialdemokraterna bara fick 13,8 procent av rösterna från Sollefteåborna i landstingsvalet, till skillnad mot 35,3 procent som ändå stödde partiet riksdagsvalet.

Här sticker också Sverigedemokraterna ut. I många kommuner röstar invånarna i betydligt högre grad på partiet i riksdagsvalet än i kommunvalet. I 54 kommuner är skillnaden över 10 procentenheter. I Haparanda nådde partiet i riksdagsvalet 24,4 procent. I kommunvalet bara 3,2.

ANNONS

- Flera av dem som röstar för Sverigedemokraterna i riksdagsvalet har en kännedom om att partiet inte har en stark organisation lokalt, och att det kanske till och med finns risk för tomma stolar. Då ser man inte det som värt att rösta på Sverigedemokraterna i kommunal- och landstingsval, säger Karlsson.

Den vanligaste röstsplittringen sker inom närliggande partier. Där kan stödröster komma in, till exempel det klassiska exemplet med att en moderat väljare lägger sin röst på KD i riksdagsvalet.

Tveeggat svärd

Martin Karlsson tror att en anledning till den långsiktiga trenden av ökad röstsplittring är att vi är mindre partitrogna. Röstandet efter klass har också minskat.

- I takt med att samhället moderniserats och klasskillnaderna förändrats och partierna blivit bredare i sin profil så konkurrerar partierna om väljare mycket mer brett. Man försöker att vinna väljare från en bredare grupp ur väljarkåren.

ANNONS

För partierna innebär röstsplittring att man kan nå stöd från en bredare väljargrupp, framförallt på lokal och regional nivå.

- Det är värt att kampanja utifrån lokala frågor om väljarkåren är benägen att splittra sina röster. Men man kan också förlora samma väljare, säger Martin Karlsson.

TT

Fakta: Röstsplittringen i några kommuner

Parti Kommun Röster i riksdagsvalet (procent) Röster i kommunvalet (procent)

Tabellen visar var det är störst skillnad i hur kommuninvånarna röstat i kommunvalet jämfört med hur de röstat i riksdagsvalet, per parti.

Källa: Valmyndigheten

ANNONS