Skolverket har publicerat en ny rapport över hur väl elevers slutbetyg överensstämmer med resultat på nationella prov. Arkivbild.
Skolverket har publicerat en ny rapport över hur väl elevers slutbetyg överensstämmer med resultat på nationella prov. Arkivbild.

"Orimliga skillnader" mellan skolors betyg

Det slutbetyg en niondeklassare får beror inte bara på den egna prestationen. Vilken skola eleven går i har också betydelse. Utbildningsminister Anna Ekström (S) utesluter inte nya regler för att få mer rättvisa betyg.

ANNONS
|

Skolverket har flera gånger visat att betygssättningen i landets skolor inte är likvärdig. Trots att lärare fortbildats och skolorna fått tydligare instruktioner om vad som gäller kvarstår problemet, visar en ny rapport från myndigheten. Så kan det inte fortgå, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

- Betygssystemet måste ha legitimitet – elever måste kunna lita på att betygen är rättvisa. Men det är de inte. Det finns helt orimliga skillnader, säger han till TT.

ANNONS

Myndigheten skickar därför vidare ett förslag till regeringen om att strama upp ramarna för betygssättningen, med ett gränsvärde för hur mycket resultaten på de nationella proven och slutbetygen får skilja sig åt.

Egna måttstockar

Problemet är att skolorna har sina egna mallar när betygen sätts – trots att de nationella proven ska fungera som en gemensam måttstock för hela landet. Det mönster Skolverket ser är att skolor med en hög andel duktiga elever håller tillbaka betygen något, medan skolor med en hög andel lågpresterande elever tenderar att vara mer generösa i slutbetygen.

- På några enstaka skolor får elever slutbetyg som är två betygssteg över vad de hade på nationella proven. Det finns också skillnader i enskilda ämnen. Störst är de i NO- och SO-ämnen, säger Peter Fredriksson.

I analysen har Skolverket undersökt niondeklassares provresultat och slutbetyg. Sannolikt finns problemet även i gymnasieskolan.

- Det kan vi nog utgå från. Vi har ju tidigare jämfört elevers betyg i gymnasieskolan med hur det går för dem i högskolan och dragit slutsatsen att deras betyg inte alltid motsvarar deras kunskaper, säger Peter Fredriksson.

ANNONS

Ännu större problem

Skolverkets förslag är att slå fast en gräns på skolnivå för hur stor skillnad det får vara mellan provresultat och slutbetyg.

- Vi vill inte ha en skola som är helt styrd av de nationella proven. Men man måste nog fundera på om det går att fastställa hur mycket slutbetygen får avvika från provresultaten, säger Peter Fredriksson.

Följden skulle bli att de stora resultatskillnader som i dag syns i betygsstatistiken skulle bli ännu större, och att ännu fler elever inte skulle bli behöriga till gymnasieskolan.

- Skolans kompensatoriska ansvar, det vill säga att skolan ska kompensera för elevers olika bakgrunder, blir ju inte mindre med detta, säger Peter Fredriksson.

Otålig minister

Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger att hon noga ska överväga Skolverkets förslag.

- Jag blir rejält oroad över Skolverkets siffror, eftersom man måste kunna lita på betygen. Samtidigt är det inte första gången vi ser den här typen av resultat och jag utesluter inte att fler åtgärder måste vidtas, säger hon.

ANNONS

Hon pekar på att det numera står i skollagen att resultaten från nationella prov ska ha särskild betydelse i betygssättningen. De nationella proven ska också digitaliseras och rättas av andra än den betygssättande läraren.

- Det är för tidigt att säga om dessa insatser får effekt, men jag blir samtidigt otålig när jag Skolverkets siffror, säger Anna Ekström.

TT

Fakta: Nationella prov och betyg

De nationella proven ska fungera som en måttstock för landets skolor. Skolverkets rapport (nr 475) visar att skolorna ändå har sina egna referensramar.

Skillnaderna syns på skolnivå. Skolor med stor andel högpresterande elever tenderar att sätta för låga betyg, medan skolor med stor andel lågpresterande elever sätter för generösa betyg i relation till resultaten på de nationella proven.

Friskolor är mer generösa i betygssättningen än vad kommunala skolor är, men skillnaden är liten. Skolverket ser inte heller några större skillnader på elevnivå. Flickor gynnas något mer än pojkar och invandrade elever gynnas lite grann jämfört med svenska elever.

Trots att elever på högpresterande skolor bedöms strängare än elever på lågpresterande skolor, är det fortfarande så att social och språklig bakgrund samt kön i hög grad påverkar chanserna att lyckas i skolan. Svenskfödda barn till högutbildade och flickor lyckas generellt bättre i skolan än invandrade barn till lågutbildade och pojkar. Det visar bland annat resultaten i internationella kunskapsmätningar.

För lite mer än en ett år sedan ändrades skollagen, så att den numer säger att resultaten från nationella prov ska ha särskild betydelse i betygssättningen.

ANNONS