Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kallingebon Herman Afzelius är ordförande PFAS-föreningen som har stämt det kommunala vattenbolaget för att i åratal ha levererat dricksvatten som varit förgiftat av de kemikaliska ämnena PFAS. Arkivbild.
Kallingebon Herman Afzelius är ordförande PFAS-föreningen som har stämt det kommunala vattenbolaget för att i åratal ha levererat dricksvatten som varit förgiftat av de kemikaliska ämnena PFAS. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Nya bevis – rättegång om giftskandal skjuts upp

Har invånare i Kallinge i Blekinge skadats genom att dricka förgiftat vatten i åratal? Så lyder huvudfrågan i en rättegång som skulle ha inletts på torsdagen.
Men målet skjuts upp – enligt ny forskning löper de drabbade ingen ökad risk att bli sjuka.

Bara timmar före rättegångsstart har Miljöteknik vid Ronneby kommun inkommit med nya bevis. Tingsrätten har godkänt rapporten och målet skjuts upp till februari, rapporterar P4 Blekinge.

De nya bevisen består av flera forskningsrapporter från Lunds universitet, uppger Ronnebys kommunjurist Mathias Kågell-Landgren.

– Det är rapporter som handlar om de människor som bor i Kallinge. Lunds universitet genomför forskning som tittat på vilka effekter PFAS har i kroppen, säger han till TT.

Kågell-Landgren tillägger att han inte kan säga vilken av parterna som skulle kunna dra fördel av rapporterna.

TT: Varför lämnade ni in det här så sent?

–  Därför att beviset inte fanns tillgängligt tidigare.

"Större risk"

Det var fyra år sedan som cirka 165 privatpersoner stämde det kommunala vatten- och avloppsföretaget Ronneby Miljö och Teknik (Miljöteknik) för att i flera år ha levererat dricksvatten som varit förgiftat med högfluorerade kemikalier (PFAS). Först nu skulle rättegången ha dragits i gång vid Blekinge tingsrätt – en dag som många sett fram emot.

Kallingebon Herman Afzelius, ordförande i PFAS-föreningen som driver rättsprocessen, är besviken – men också lättad.

– Det har varit motpartens desperata försök att skaffa sig ett övertag i huvudförhandling genom att dagen innan skicka sin nya bevisning. Som tur är har rätten gett oss tid, säger han när TT ringer.

Nytt rättegångsdatum är den 8 februari nästa år

Utländsk forskning

För två år sedan slog Högsta domstolen (HD) fast att målet ska prövas enligt produktansvarslagen. Det innebär att leverantören Miljöteknik har ett långtgående ansvar för alla typer av personskador som orsakas av vattnet människor har druckit.

Frågan är: Kan PFAS-föreningen påvisa personskador i lagens mening?

– Är det en skada i sig att ha skyhöga halter av det här i kroppen? Eller måste man ha blivit sjuk innan det klassas som en skada? säger Herman Afzelius och fortsätter:

– Vi hävdar ju att förgiftningen i sig, att vi har de här kemikalierna i oss i resten av vårt liv, är en försämring av våra kroppar. Det är en större risk för oss att få diverse sjukdomar än den som inte har något gift i sin kropp.

Framför allt förlitar sig PFAS-föreningen på utländsk forskning i sin bevisning och på vittnesmål från sakkunniga. Förlorar föreningen målet kommer privatpersonerna att få stå för rättegångskostnaderna.

Så säger svenska studier

Vad säger då den svenska forskningen som pågår – och som ligger till grund för de rapporter som Ronneby kommun nu hänvisar till?

– Vi har inte hittat en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom. Vi hittade inte heller någon risk för sköldkörtelsjukdom och vi hittade ingen tydligt påverkan på sköldkörtelhormoner, säger professor Kristina Jakobsson.

Hon understryker att forskarna vid arbets- och miljömedicin i Göteborg och Lund kommer att behöva följa utvecklingen hos befolkningen i Kallinge under lång tid framöver.

Forskarna har hittills inte heller kunnat upptäcka någon ökad risk för havandeskapsförgiftning. Däremot har man kunnat se en viss risk för förhöjda halter av blodfetter, säger Jakobsson.

TT: Hur ser det då ut med cancerrisken?

– Vi har lämnat rådata och de kan tolkas på olika vis. Och eftersom de kan tolkas olika – på ett sätt av kärande sidan och ett sätt av svarande sidan – har jag ingen önskan i förväg att vare sig säga det ena eller andra.

Liknande fall i USA

För några år sedan betalade det amerikanska kemiföretaget Dupont – efter en förlikningsprocess – runt sex miljarder kronor till 3 500 personer som hade drabbats av att företaget förorenat dricksvatten med ämnet PFOA i delstaterna Ohio och West Virginia.

I Sverige finns det ingen möjlighet att få skyhöga belopp i skadestånd, men även om PFAS-föreningen vill ha kompensation är det inte den primära frågan för de drabbade.

Försvarsmakten har tagit på sig ansvaret för att dricksvattnet i Kallinge har förorenats med PFAS, men föreningens motpart i stämningen är alltså det kommunala vattenbolaget i egenskap av leverantör av vattnet.

Daniel Kihlström/TT

Anna Karolina Eriksson/TT

Brandövningsplatsen, där brandskum med PFAS användes, på F17 i Kallinge. Arkivbild.
Brandövningsplatsen, där brandskum med PFAS användes, på F17 i Kallinge. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT
Brantafors vattenverk i Kallinge stängdes i mitten av december 2013 när det stod klart att det fanns höga halter av PFAS-ämnen i dricksvattnet. Arkivbild.
Brantafors vattenverk i Kallinge stängdes i mitten av december 2013 när det stod klart att det fanns höga halter av PFAS-ämnen i dricksvattnet. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsyror) är ett samlingsnamn för en grupp syntetiska ämnen, som används i bland annat klädimpregnering, ytbehandling, rengöring och släckskum för olje- och bränslebränder.

Två av de mer kända ämnena är PFOS och PFOA. PFOS förbjöds inom EU 2008 och samma förbud införs inom EU under 2020 för PFOA.

Vissa av ämnena är giftiga och anrikas i näringskedjan och utsöndras enbart långsamt av människor som djur. Att dricka vatten med mycket höga halter av PFAS under lång tid misstänks kunna öka risken för negativa hälsoeffekter.

Försvarsmakten och exempelvis flygplatsbolaget Swedavia har konstaterat att det finns rester av de förbjudna kemikalierna i på flera platser runt om i landet och Naturvårdsverket har identifierat runt 2 000 potentiella utsläppskällor.

Försvaret har genom åren använt släckskum innehållandes PFAS-ämnen på sina brandövningsplatser och det har lett till att dricksvattnet i bland annat Kallinge, Uppsala och Tullinge har förorenats med kemikalierna.

Källa: Utredningen om spridning av PFAS-föroreningar i dricksvatten, Naturvårdsverket.

Hösten 2013: Länsstyrelsen i Blekinge genomför en utökad provtagning av miljögifter i grundvatten i länet.

November 2013: En första indikation på att det finns kraftigt förhöjda halter av perflourerade ämnen i grundvattnet i Kallinge.

16 december 2013: Brantafors vattenverk i Kallinge stängs. Det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik har funnit höga halter av PFAS, ett samlingsnamn för högfluorerade kemikalier, i dricksvattnet. Misstanken väcks att en närliggande brandövningsplats på F17 är utsläppskällan.

Januari 2014: Försvarsmakten inleder ett fördjupat utredningsarbete på F17 och senare konstateras höga halter i grundvattnet liksom läckage ut i Ronnebyån.

20 september 2016: PFAS-föreningen stämmer Ronneby Miljö och Teknik AB (Miljöteknik) vid Blekinge tingsrätt.

27 juni 2017: Tingsrätten beslutar att frågan om vilken lag som ska tillämpas ska hissas upp till Högsta domstolen, som får ta ställning till om prövningstillstånd ska beviljas eller inte.

14 juni 2018: Högsta domstolen fattar beslut om att dricksvatten är en produkt som omfattas av produktansvarslagen.

10 september 2020: Rättegången skulle ha inletts i Blekinge tingsrätt. Elva förhandlingsdagar – inklusive reservdagar – var inplanerade. Men i sista stund meddelade rätten att rättegånge skjut upp till februari 2021, med anledning av att Ronneby lämnat in nya bevis.