I de ännu sekretessbelagda filmerna som kommer från Haverikommissionens dykningar i somras, och som Ekot nu publicerar, framkommer fler detaljer kring skadorna än vad som hittills varit känt.
Bitar av stålkonstruktionen ser ut att ha slitits upp inifrån.
– Det ser trasigare ut än vad jag hade väntat mig. Och det ser ut som om plåten vikt sig utåt, säger Anders Ulfvarson, professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola, till radion.
Ingen detonation
Statens haverikommission analyserar fortfarande materialet och samlar parallellt in mer material. Där vill man inte kommentera huruvida den publicerade filmen förändrar bilden av hur hålet kommit till.
– Det har jag ingen kommentar till just nu, vi har ett ganska stort material att analysera, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande vid Statens haverikommission.
TT: Lars Ångström, som är tidigare miljöpartistisk riksdagsledamot och engagerad i Estoniafrågan, säger till Ekot efter att ha tittat på filmen att det inte går att utesluta en detonation.
– Vi ser inga tecken på att det skulle vara en detonation, säger Bäckstrand.
TT: Varför inte?
– Det ser inte ut så i metallen helt enkelt.
Sönderbränt
TT: Vad ser det ut som?
– Det ser ut som att det är en kraft utifrån som har träffat fartyget, om det är botten eller något annat vill vi inte spekulera i just nu, säger Jonas Bäckstrand.
Hålet avslöjades i Discovery-dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" förra året.
Ekot beskriver det som att stålet på vissa ställen vid öppningen är svart och böjt, och på en del håll nästan ser sönderbränt ut.
Film i nästa vecka
Det kan röra sig om så kallad gravrost, enligt professor Anders Ulfvarson. Men mer noggranna analyser behövs, anser han.
– Alla som tittar på det här ser ju att det är väldigt trasigt. Det kan orsaka att man börjar spekulera. Men det är bättre att vänta tills man får tilläggsinformation om vad de här ytorna gått igenom. Om man skulle gissa att det har med något pyrotekniskt att göra så kommer ju det att kunna avslöjas av metallografer, säger Anders Ulfvarson.
Det har tidigare spekulerats i huruvida hålet uppstod när fartyget slog i botten. I samband med undersökningarna i somras kunde Haverikommissionen bekräfta att det fanns sten och fast botten i närheten av fartyget.
Statens haverikommission räknar med att publicera filmmaterialet i sin helhet under nästa vecka, men först måste det bearbetas för att inte visa mänskliga kvarlevor.
En rapport från Stockholms universitet som delvis baseras på det insamlade undersökningsmaterialet beräknas komma ut under oktober månad, enligt Jonas Bäckstrand.
Fakta: Estoniakatastrofen
Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i estniska Tallinn kvällen innan, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.
852 människor omkom i katastrofen, 501 av dem svenskar. 137 personer räddades.
Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev då att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.
Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.
Efter dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.
För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid. Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.
Statens haverikommission inledde den 8 juli nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man undersökte även bogvisiret som föll av vid förlisningen. Planen är att hålen i fartyget kommer att fotodokumenteras under våren 2022.