– Det finns ett urstarkt stöd här i Washington för en svensk Natoansökan. Vi har haft väldigt bra samtal här i dag, både i Vita huset och kongressen, konstaterar Andersson för svenska journalister utanför Kapitolium.
Bara timmar tidigare stod hon vid president Joe Biden och Finlands president Sauli Niinistös sida i Vita husets rosenträdgård. Detta efter att ha hållit ett historiskt möte med anledning av de båda nordiska ländernas Natoansökningar.
Ospecifikt men starkt
Biden var entusiastisk när han lovade ospecifikt men starkt stöd under den känsliga ansökningsperioden, innan alla Natostater godkänt de nya medlemmarna.
– Eventuella aggressioner mot Sverige och Finland kommer att bemötas. . . Finland och Sverige gör Nato starkare, inte bara på grund av sin kapacitet utan för att de är starka, starka demokratier, sade Biden efter mötet som hölls i The cabinet room, regeringsrummet.
– Jag ser fram emot att snart kunna kalla Sverige och Finland våra vänner, partner – och Natoallierade.
Biden sade också att hans styre redan på torsdagen, dagen efter att ansökningarna lämnades in, sänt dem vidare till kongressen för godkännande. Enligt bland andra senatens republikanske minoritetsledaren Mitch McConnell kan ett sådant grönt ljus komma redan före kongressens sommaruppehåll i augusti.
Men Nato har 30 medlemsländer och sådana godkännanden måste göras av alla. USA:s president nämnde inte Turkiet vid namn – trots att president Recep Tayyep Erdogan kommit med uttryckliga hot om att stjälpa Sveriges och Finlands ansökningar med sitt veto.
Turkisk kohandel?
Erdogan har riktat hård kritik mot framför allt Sverige för att husera vad han kallar terrorister. Den blågula synen på kurdiska organisationer, svensk kritik mot utvecklingen i Turkiet och det vapenembargo som Sverige infört mot landet får honom också att se rött.
Utspelen har dock tolkats som ett försök till kohandel från Turkiets sida.
Efter sina möten ville Magdalena Andersson inte gå in på huruvida eventuell amerikansk press gentemot Turkiet diskuterats eller om hon själv haft kontakt med Erdogan.
– Först pratar vi bilateralt (med Turkiet) och ser hur saker och ting utvecklar sig. Det finns ett mycket starkt stöd i Nato för att Sverige och Finland blir medlemmar, sade hon.
TT: Finns det eftergifter Sverige är berett att göra för att lösa Turkietkonflikten och vad vill du säga till svenskar som är oroliga för den?
– Vi har ju nu en bilateral diskussion för att reda ut alla eventuella frågetecken som kan finnas från Turkiets sida. De har haft synpunkter inte bara på Sverige utan också på andra länder som redan är andra Natomedlemmar.
"Förnuftigt" Ryssland
TT: Kan du berätta mer om den dialogen?
– Vi berättar mer när vi tror att det är lämpligt för processen.
Resan till det sommarvarma Washington DC var Magdalena Anderssons första som statsminister. Efter träffen i Vita huset åkte hon och Sauli Niinistö vidare till kongressen där de bland annat träffade representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi. De mötte också senatens demokratiske majoritetsledare Charles Schumer och republikanernas Mitch McConnell.
På frågan om amerikanarna preciserat vad försäkringarna om skydd under ansökningsperioden innebär sade statsministern att presidenten talat klarspråk.
– President Biden har varit väldigt tydlig i sina uttalanden, liksom flera av hans kollegor, med att de står vid Sveriges sida under den här perioden. Med det sagt har Ryssland haft ett väldigt förnuftigt agerande i den här situationen och konstaterat att Sverige sedan tidigare står nära Nato.
Fakta: Nato
Nato (North Atlantic treaty organization) är en transatlantisk försvarsallians som grundades år 1949.
Den består i dag av 30 medlemsländer, varav 14 ingick i det forna östblocket. Det senaste landet att ansluta sig var Nordmakedonien som blev medlem i mars 2020.
Finland och Sverige skulle territoriellt sett bli den mest vidsträckta utvidgningen sedan Turkiet och Grekland blev medlemmar 1952.
Nato skapades i syfte att bevara freden i det nordatlantiska området genom att avskräcka från väpnade angrepp mot alliansens medlemmar.
Kärnan i Nato är den så kallade artikel 5, som slår fast att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp mot hela alliansen och att alla medlemmar är skyldiga att hjälpa det attackerade landet.
Fakta: Vita huset
Vita huset byggdes som presidentresidens i USA:s nya huvudstad Washington på 1790-talet. Det hann inte bli klart under den förste presidenten George Washingtons styre 1789–1797. Så förste hyresgäst blev, på hösten 1800, president John Adams.
Varifrån byggnadens namn kommer är inte helt klarlagt. I början användes namn som Presidentpalatset och liknande. Enligt sägnen fick huset en ljusare nyans i samband med upputsningar efter skador under kriget på 1810-talet. Men inspirationen kan också ha kommit från presidenthustrun Martha Washingtons hem White House Plantation i Virginia. Det dröjde ända till Theodore Roosevelts presidenttid 1901–1909 innan namnet Vita huset blev officiellt.
Vita husets arkitektur kan ha inspirerats av bland annat Leinster House, där Irlands parlament sitter i Dublin, och Château de Rastignac i sydvästra Frankrike.
Flera tillbyggnader har gjorts genom åren, Västra flygeln med det numera så berömda Ovala rummet byggdes i början av 1900-talet.