Regeringen har sedan tidigare beslutat att avsätta 2,2 miljarder kronor per år 2020-2027 för insatser i utsatta områden. I år och 2019 avsätts 425 miljoner respektive 1,35 miljarder kronor.
Pengarna kommer att fördelas av Delegationen mot segregation. Vilka kommuner som kan söka stödet presenterades redan i mars. Det nya är hur mycket stöd varje kommun kan ansöka om.
- Det är ansenliga resurser, sade samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan (S) när han presenterade regeringens nya strategi mot segregation vid ett nybygge bakom Fittja centrum, söder om Stockholm.
Han pekar på att det så kallade storstadsprogrammet på 90-talet omfattade två miljarder kronor sammanlagt på tio år.
De får mest
I år kan till exempel Stockholm få 51 miljoner kronor, Göteborg 33 miljoner, Malmö 22 miljoner, Uppsala 17 miljoner och Linköping 14 miljoner kronor. Även mindre kommuner kan få ta del av stödet, som Perstorp, Motala och Sandviken.
Kommunernas tänkta projekt måste dock godkännas innan de får några pengar.
- Man kan inte använda pengarna till att bygga en badbrygga. Det måste hänga ihop med insatser mot segregation, säger Baylan.
Uppsala har ett område, Gottsunda, som finns med på polisens lista över särskilt utsatta områden.
- Nu får vi möjlighet att bredda våra insatser till fler stadsdelar och få en långsiktig finansiering för det, säger Uppsalas kommunalråd Erik Pelling (S).
Trygghet och skola prioriteras i Uppsala. Därför kan pengarna komma att användas till fler trygghetskameror, patrullerande stadsvärdar, fler kommunala trygghetsvakter, utbyggda ungdomsjourer, nolltolerans mot klotter och lärarassistenter i skolor.
M är kritiskt
Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson tror inte att en rad olika projekt kommer att vara avgörande för att minska segregationen.
- Vi har haft nog med integrationsprojekt i de här områdena som har misslyckats, säger hon.
Det tycker Rickard Hagert också. Han bor i Södertälje där han arbetar med ungdomar men är "ständigt" i Fittja för att hälsa på en äldre släkting.
- Jag tror inte på det där. Det är bara vallöften. Gå fyra år tillbaka och kolla vad de hade för vallöften, vad har de hållit av det där? Inte ett skit, säger han.
Elisabeth Svantesson kan i dag inte svara på om stödet till olika projekt tas bort om Alliansen får regeringsmakten efter valet.
- De stora problemen är att vi ställt för lite krav på vuxna att lära sig svenska och vi har inte sett till att polisen upprättar lag och ordning, säger hon.
Svantesson betonar dock att polisen och skolan behöver mer resurser.
Rätttad: I en tidigare version hade Elisabeth Svantesson fel partibeteckning.