Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg hälsar på utrikesminister Ann Linde vid måndagens möte i Bryssel.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg hälsar på utrikesminister Ann Linde vid måndagens möte i Bryssel. Bild: Olivier Matthys/AP/TT

Linde hos Nato: Alliansfriheten tjänar oss väl

Nato samarbetar gärna med Sverige och Finland och lovar att dörren till medlemskap alltid står öppen. Fast tills vidare får Nato-chefen vänta på några medlemsansökningar.
– Alliansfriheten tjänar oss väl, anser utrikesminister Ann Linde i Bryssel.

ANNONS

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har flitigt fått upprepa på sistone att militäralliansen inte tänker lyssna på Rysslands krav på att stoppa ytterligare nytillskott.

Det gör han även efter att ha tagit emot utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finländske kollega Pekka Haavisto i Bryssel på måndagen.

– Vi står fast vid varje lands rätt att välja sina allianser. Natos dörr är fortsatt öppen. Det är bara upp till Finland och Sverige att välja sin egen väg – inte Ryssland, inte någon annan, fastslår Stoltenberg på presskonferensen efteråt.

"Respekterar"

Återigen betonar han dessutom att Nato inte har något att anmärka på Sveriges och Finlands beslut att än så länge inte söka medlemskap.

ANNONS

– Även om Nato samarbetar nära med Sverige och Finland respekterar vi fullt ut er starka och självständiga säkerhetspolitik, säger Nato-chefen.

För svensk del står Ann Linde också fortsatt fast vid alliansfriheten.

– Varje land har sina egna förutsättningar för vad som bäst bidrar till att hålla befolkningen utanför krig och ha fred i landet. Vi har en lång erfarenhet av den militära alliansfrihet som har tjänat oss väl länge, också i väldigt svåra situationer. Och vi är övertygade om att den fortsätter att tjäna oss väl, säger utrikesministern efter mötet med Stoltenberg.

Nato-option?

Till skillnad mot Sverige har Finland formellt uttalat en särskild Nato-option, som även efterlyses av delar av den svenska oppositionen. Linde anser dock att den finländska optionen inte spelar någon större roll i sammanhanget.

– I stort sett ingenting. Det är ju bara att man har tydligt sedan 25 år tillbaka uttryckt i Finland att man håller dörren öppen för Nato. Vår utrikes- och säkerhetspolitiska doktrin handlar ju om att vår militära alliansfrihet tjänar oss väl – men vi har en full handlingsfrihet att om läget så kräver kunna diskutera om hur vi vill göra. Vi är väldigt samstämmiga med Finland, bedyrar Linde i Bryssel.

Nära samarbete

Måndagens möte var till för att utbyta information om Ukraina-läget och än en gång förmedla den nordiska synen på de krav som Ryssland försöker ställa på Nato och USA.

ANNONS

– Det är väldigt viktigt att vi är med och att inte saker bestäms över huvudet på oss, säger Finlands Pekka Haavisto.

Jens Stoltenberg ger samtidigt gott betyg till det nära samarbete som Nato har med de Sverige och Finland och ser gärna ännu fler övningar tillsammans.

Med tanke på oron i öst ger han dessutom en extra tumme upp för Sveriges militära förstärkningar på Gotland.

– Det är strategiskt viktigt för hela Östersjön, anser Nato-chefen i Bryssel.

Rättad: I en tidigare version angavs i faktarutan fel antalet länder som tillkommit i Nato.

Fakta: Nordatlantiska fördragsorganisationen

Nato är en förkortning för Nordatlantiska fördragsorganisationen – North Atlantic Treaty Organization – vilket hänvisar till det fördrag som undertecknades i Washington den 4 april 1949 där undertecknarna lovade varandra ömsesidigt militärt stöd vid en eventuell attack utifrån.

Huvudpunkten är fördragets artikel 5: "Parterna är överens om att en väpnad attack mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska anses vara en attack mot dem alla och följaktligen kommer var och en, om en sådan attack inträffar assistera den attackerade med sådana åtgärder som anses nödvändiga, inklusive vapenmakt."

Ursprungligen fanns tolv länder med i Nato: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) och Nordmakedonien (2020).

ANNONS