Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Samtliga riksdagspartier är eniga i synen på Rysslands invasion av Ukraina och sex partier står helt bakom den säkerhetspolitiska analys som presenterades på fredagen.
Samtliga riksdagspartier är eniga i synen på Rysslands invasion av Ukraina och sex partier står helt bakom den säkerhetspolitiska analys som presenterades på fredagen. Bild: Henrik Montgomery/TT

Linde har bestämt sig om Nato

Sveriges säkerhet skulle öka med ett Natomedlemskap, enligt den nya säkerhetspolitiska analysen.
Utrikesminister Ann Linde (S) uppger att hon nu bestämt sig i Natofrågan.

– Efter detta mycket gedigna arbete har jag min uppfattning klar, säger hon.

Men av respekt för att hennes parti tar beslut först på söndag vill Linde inte avslöja sin åsikt.

Den säkerhetspolitiska analysen har tagits fram av regeringen och de åtta riksdagspartierna. Alla utom V och MP står bakom analysen i sin helhet.

Den innehåller dock inga tydliga rekommendationer om Sverige ska gå med i Nato eller inte. Däremot blir den ett viktigt underlag både för Socialdemokraternas Natobeslut på söndag och för regeringens, som väntas på måndag.

Ökar säkerheten

Analysen pekar på en rad fördelar med ett Natomedlemskap. Viktigast är bedömningen att ett medlemskap skulle höja tröskeln för militära konflikter och därmed ge en konfliktavhållande effekt i norra Europa.

Den pekar också på det inte bara stärker Sveriges egen säkerhet, utan också bidrar till likasinnade grannländers säkerhet.

Viktigt är även att vår sårbarhet och utsatthet anses öka om bara Finland går med i Nato. I det läget får Ryssland ett särskilt militärstrategiskt intresse för Sverige.

– En av de viktigaste faktorerna i våra säkerhetspolitiska överväganden är Finland, säger Linde.

För Nato och USA är Sverige viktigt för att kunna försvara de baltiska staterna vid ett ryskt anfall. För Ryssland är Sverige viktigt för att kunna hindra Nato från att komma till undsättning.

Inga alternativ

Analysen ser inga andra typer av försvarssamarbeten som skulle kunna vara ett alternativ till Natomedlemskap. Att de skulle kunna innehålla några säkerhetsgarantier från Nato eller USA anses som osannolikt.

Även om det redan djupa försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige skulle utvecklas till en försvarsallians, så bedöms det inte vara jämförbart med ett Natomedlemskap eller kunna ersätta ett sådant. Samma bedömning har den finländska regeringen gjort.

Sveriges långvariga alliansfria linje har på senare år, med Peter Hultqvist (S) som försvarsminister, kompletterats med en rad bilaterala försvarssamarbeten. Bland annat med USA och Storbritannien. Det djupaste samarbetet är med Finland.

Men någon garanti för att Sverige skulle få hjälp om ett hot eller angrepp riktades mot landet finns inte inom ramen för nuvarande samarbeten, är bedömningen.

Tjänat oss väl?

Analysen kan leda till att Sveriges långvariga alliansfrihet överges. Linde hävdar att den linjen hittills tjänat landet väl, men att vi nu måste förhålla oss till ett nytt läge efter Rysslands attack på Ukraina 24 februari.

– Rysslandskrisen är strukturell, systematisk och långvarig. Den analysen är helt grundläggande för resten av vår rapport, säger Linde.

Också Försvarsminister Peter Hultqvist (S) anser att säkerhetsläget i Europa har förändrats i grunden av Rysslands senaste attack på Ukraina, även om Ryssland angrepp Ukraina redan 2014 och Georgien 2008.

Alla partier håller inte med om att Sveriges alliansfrihet har tjänat landet väl. På presskonferensen fick Hultqvist frågan om hans säkerhetspolitiska linje bara håller så länge situationen inte blir allvarlig.

– Man får i varje läge, när man ser hur det ser ut i omvärlden, agera därefter, säger försvarsministern.

Ryska motreaktioner

Han menar att hans linje med alliansfrihet och bilaterala försvarssamarbetet bland annat syftat till att tona ned spänningar i vårt närområde.

– När sedan Ryssland startar ett stort krig i Ukraina, då ändras naturligtvis förutsättningarna, säger Hultqvist.

Analysen pekar även på andra typer av fördelar med ett Natomedlemskap än säkerhetsgarantier.

Det svenska engagemanget för nedrustning och fred anses kunna bestå. Den svenska försvarsbudgeten bedöms behöva bli större om Sverige inte är med i Nato.

På den negativa sidan står att man måste räkna med motreaktioner från Ryssland på en Natoansökan. Mest sannolikt anses påverkanskampanjer vara, men även cyberattacker, kränkningar av luftrum och hotfulla uttalanden.

Riksdagen ska på måndag debatterna analysen. Därefter väntas regeringen sätta ned foten i Natofrågan.