Migrationsdomstolen i Malmö underkänner gymnasielagen, som trädde i kraft 1 juli. Arkivbild.
Migrationsdomstolen i Malmö underkänner gymnasielagen, som trädde i kraft 1 juli. Arkivbild.

Kritiserad lag stoppas – "får inte tillämpas"

Den hårt kritiserade gymnasielagen för unga ensamkommande har underkänts av en domstol i Malmö. I praktiken blir den tandlös, enligt en expert. Regeringen vägrar dock att kommentera frågan. Statsminister Stefan Löfven (S) hänvisar till att domen kan komma att överklagas.

ANNONS
|

Trots kritiken valde regeringen att driva igenom lagförslaget som var tänkt att ge omkring 9000 ensamkommande unga med avslag en ny chans att stanna i Sverige.

Den del av lagen som domstolen dömer ut handlar om det uppluckrade kravet på att den sökande ska kunna bevisa sin identitet.

"Migrationsdomstolen anser i domen att bristerna i beredningen är sådana att bestämmelsen om sänkt beviskrav inte får tillämpas", skriver domstolen. Ärendet gäller en man från Irak vars identitet inte kunde fastställas.

Riskerar bli tandlös

Chefsrådmannen Fredrik Löndahl, som varit domare i målet, anser att detta kan få stora konsekvenser för en stor del av de asylsökande som hade hoppats få uppehållstillstånd med hjälp av den nya lagen.

ANNONS

- De allra flesta som berörs av den här lagstiftningen har inte möjlighet att styrka sin identitet för att göra den sannolik och med det här synsättet innebär det då att lagstiftningen i de allra flesta fall inte ska tillämpas, så man får inte uppehållstillstånd med de här reglerna.

TT: Då blir alltså lagen mer eller mindre tandlös?

- Ja exakt, så är det.

Dag Stegeland, kammarrättspresident i Göteborg och specialist på migrationslagstiftning, kallar domen för "utomordentligt ovanlig".

- Jag kan inte på rak arm påminna mig om att jag har sett något sådant här förut.

Kritiserad lag

Varken migrationsminister Helen Fritzon (S) eller Stefan Löfven vill kommentera utfallet.

ANNONS

- Vi vet ännu inte om processen är avslutad. Den kan komma att överklagas. Så länge inte processen är avslutad avstår jag från att kommentera, säger statsministern till TT.

- Det här är komplicerat naturligtvis. Men just för att en begränsad grupp satts på väntetid under så lång tid har vi haft ambitionen att ha en tillfällig åtgärd genom att kunna göra ett undantag. Nu får vi se hur processen slutar, säger Löfven.

Maria Ferm, gruppledare för Miljöpartiet och migrationspolitisk talesperson, anser att domstolen har valt att inte tillämpa lagen. Hon hävdar att det inte finns några tveksamheter i propositionen om att ungdomar som inte kan styrka sin identitet också ska få stanna. Hon tycker heller inte att beredningsprocessen gått för fort och poängterar att den nya lagen haft stöd av en majoritet i riksdagen.

- Det är klart att remisstiden var kort, men förslaget har skickats till lagrådet flera gånger och har behandlats i flera utskott. Därefter har en majoritet i riksdagen stött detta, säger hon.

ANNONS

Gymnasielagen fick omfattande kritik från flera remissinstanser innan den trädde i kraft 1 juli. Advokatsamfundet ansåg exempelvis att förslaget var mycket komplicerat och lagtekniskt svåröverskådligt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) pekade i sin tur på att lagen innehöll flera frågetecken gällande kommunernas ersättning och deras möjligheter att planera.

Även Unicef Sverige och Polisen uttryckte kritik mot hur lagen hade utformats.

Kan överklagas

Lagen innebär bland annat att kravet på att den asylsökande ska kunna klargöra sin identitet sänks. Nu ska det räcka med att personen i fråga har försökt klargöra sin identitet, men denna del av lagtexten är alltså inte tillämpbar, enligt Migrationsdomstolen i Malmö.

- Det man kan hoppas på är väl att vårt avgörande överklagas till Migrationsöverdomstolen, som är den prejudicerande instansen. Antingen går de på vår linje eller inte, men då är det det som sedan ska gälla, säger Fredrik Löndahl.

Medan lagen inte vunnit laga kraft meddelar Migrationsverket att de fortsätter handlägga dessa ärenden och tillämpa lagen.

Enligt kammarrätten i Stockholm, där Migrationsöverdomstolen finns, är migrationsmål så kallade förtursmål. Den asylsökande mannen från Irak har tre veckor på sig att överklaga domen.

ANNONS
TT

Fakta: Gymnasielagen

Gymnasielagen började gälla den 1 juli 2018.

Tanken var att asylsökande ungdomar som fått avslag i vissa fall kan få stanna längre för att hinna gå ut gymnasiet.

Lagändringen drevs igenom av regeringen trots hård kritik från ett flertal remissinstanser om att den var krånglig att förstå och svår att tillämpa. Lagen blev möjlig att driva igenom i riksdagen efter att Centerpartiet valde att splittra alliansen och stödja förslaget. Centerledaren Annie Lööf var förvisso kritisk till hur legen var utformad, men ansåg i slutändan att de humanitära aspekterna gick före.

För att omfattas av bestämmelserna måste flera krav vara uppfyllda. Bland annat måste man ha ansökt om asyl i Sverige, vara i åldern 17–25 år och studera på gymnasienivå. Till det kommer ytterligare krav.

Sedan juni har cirka 1300 personer som fått avslag och ska utvisas ansökt. 900 av dessa har fått sitt ärende prövat. Cirka 130 har beviljats och ungefär 450 har avslagits. Cirka 320 ärenden är registrerade som "övriga", där ingår till exempel felregistreringar och ansökningar som inte följts upp.

Ytterligare 1600 ansökningar enligt gymnasielagen har kommit in från andra kategorier sökande.

Källa: Migrationsverket

ANNONS