Anna Kosztovics, Malmö stad och delprojektledare i "Sluta skjut", koordinatorerna Jonas Angermund vid Kriminalvården och Glen Sjögren vid polisen, samt Jonas Karlberg, gruppchef vid polisens avdelning för grova brott i Malmö, under en pressträff om satsningen "Sluta skjut" i Malmö.
Anna Kosztovics, Malmö stad och delprojektledare i "Sluta skjut", koordinatorerna Jonas Angermund vid Kriminalvården och Glen Sjögren vid polisen, samt Jonas Karlberg, gruppchef vid polisens avdelning för grova brott i Malmö, under en pressträff om satsningen "Sluta skjut" i Malmö.

Kriminella under lupp – många sitter inne

Ett 20-tal grova brottsutredningar, två pågående stora mordrättegångar, färre skjutningar och totalt 99 häktade. Så låter det när Malmöpolisen summerar det första halvåret med projektet ”Sluta skjut”. Staden har blivit lugnare, anser polisen Jonas Karlberg.

ANNONS
|

"Vi vet vilka ni är och vad ni har för er" – så lyder budskapet som Malmöpolisen har sänt till stadens tyngsta kriminella det senaste halvåret. De har fått veta vilka straff som väntar, hur deras nära och kära påverkas och vad som väntar hela deras omgivning såvida de inte lägger av med det grova våldet.

Fem skjutningar

Projektet "Sluta Skjut" har en amerikansk förlaga och är ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet. Metoden fokuserar på dem i en våldshärjad stadsdel som är mest drivande. Resultatet efter ett halvår?

ANNONS

Totalt 99 häktade – varav 31 för grova våldsbrott – samt två pågående mordutredningar och ett 20-tal pågående utredningar för grova brott. Åtta kriminella som misstänks för grova brott i Spanien har utlämnats. 80 olagliga vapen har tagits i beslag – och färre skjutningar, enligt polisen Jonas Karlberg som är gruppchef vid grova brott i Malmö.

- Detta år har vi inte haft någon dödad eller skadad av skjutvapenvåld. Fem skjutningar, säger han till TT.

Gör hembesök

Huruvida resultatet hänger samman med "Sluta skjut" eller ej kan Karlberg inte säkert slå fast. Men han tror på projektet – och tycker att de kriminella lyssnar.

- När vi gör hembesök så lyssnar de noggrant och är väldigt öppna för diskussion. Många av dem är också väldigt trötta på alla skjutningar och sprängningar.

Förra året bjöds stadens tyngsta kriminella för första gången in till möte med Malmös polismästare, ett kommunalråd och en chefsåklagare. Under torsdagskvällen var det dags igen. Unga män i åldern 20–25 år informeras om möjligheten att byta liv. Rättsväsende och socialtjänst samarbetar och identifierar dem som ska sökas upp. Vid mötena medverkar också företrädare för området, till exempel någon som tidigare själv varit offer för brott. Hur effektiva just mötena är går ännu inte att säga, men i går kom åtta av nio kallade personer.

ANNONS

- De lyssnar på vårt budskap, sedan får vi se om det är någon som väljer att hoppa av det liv de lever nu.

"En lång process"

Anna Kosztovics från Malmö stad leder projektet "Sluta skjut" och har sedan flera år hjälpt personer som vill hoppa av sitt kriminella liv.

- Förra året hade vi ungefär 45 personer, säger hon till TT.

Enligt Anna Kosztovics berättar många om sin oro för att bli dödade – eller för att behöva döda någon. Men hur når budskapet fram till de kriminella som tvingas delta på möten inom ramen för "Sluta skjut"?

- De flesta har ju något i sig som vill sluta, som inte vill leva i det här. Många vill lämna, om det sen gör det är en annan sak. Det är lång process.

ANNONS
TT

Fakta: Group Violence Intervention

Projektet "Sluta skjut" ska under två år testas i Malmö och metoden är ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet.

Metoden bygger på en amerikansk förlaga under namnet "Group Violence Intervention". Den består av tre delar: Att framföra ett moraliskt budskap från samhället att våld inte tolereras, att framföra att framtida våldshandlingar kommer att få lagliga konsekvenser, och att erbjuda hjälp från socialtjänsten till dem som vill ha det.

Projektet bygger på insikten att de kriminellt aktiva grupperna utgör en minimal del av befolkningen men står för en stor del av våldsbrotten.

Metoden utgår också från att intern gruppdynamik och hederstänkande på gatunivå driver våldet mellan kriminella grupper och individer.

Metoden bygger på samarbete mellan rättsväsende, samhällsrepresentanter (till exempel brottsutsatta eller före detta kriminella) och socialtjänst.

Gruppen bjuder in till individuella möten med gängmedlemmar. Där betonas att det individen gör påverkar alla medlemmar i det kriminella gänget.

Metoden har prövats i ett 60-tal amerikanska städer och även i Skottland.

Källa: National Network for Safe Communities, Malmö stad.

ANNONS