Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Polisens tekniker arbetar på platsen för en dödlig skottlossning i Malmö 2017. Arkivbild.

"Kalla fall" blir snabbt fler med skjutningar

630 mord i Sverige är olösta. Listan över "kalla fall" har fyllts på allt snabbare de senaste åren, i och med flera svårutredda dödsskjutningar. Polisen arbetar nu fram nya metoder för att lyckas med utredningarna.

Ungefär 630 mord, som fortfarande är rent rättsligt möjliga att utreda, står fortfarande utan lösning. Detta enligt en beräkning av Mikael Rying, kriminolog vid polisens nationella operativa avdelning.

Den senaste tiden har listan fyllts på med ovanligt många fall, cirka 30–40 årligen. Majoriteten av dessa står dödsskjutningarna för. En gemensam nämnare för de flesta kalla fall är att de finns i storstäderna.

- Ju mer urbaniserade miljöer det är fråga om, desto svårare blir det att klara upp morden. Om man tänker sig att det är ren landsbygd känner gärningsman och offer varandra i väldigt stor utsträckning. I urbaniserade områden är det fler träffpunkter där man träffar obekanta människor, ute på krogen till exempel, säger Mikael Rying.

Vill berätta senare

Tidsaspekten är viktig vid mordutredningar och generellt gäller att ju längre tiden gått, desto mer svårlöst är fallet. Vittnen kan ha dött, glömt detaljer eller påverkats av skriverier i medier eller på nätet.

- Spår och beslag kan också ha försvunnit med tidens gång. Jag törs påstå att det inte sker i dag, men det har funnits en tid när det var så. Det var kanske innan man riktigt förstod vikten av det här med dna, säger Mikael Rying.

Samtidigt kan tidens gång faktiskt vara till fördel. Till exempel kan vissa spår i dag vara för små för att kunna ta fram en dna-profil från, men det kanske är möjligt om några år.

- Kriminaltekniken blir mer och mer förfinad och dessutom kan vittnen vara mer motiverade efter 10–20 år att berätta vad som hände, då man kanske har lämnat kriminella miljöer, säger Mikael Rying.

Dna löste fall

Högen av olösta mord växer, samtidigt är det få fall som blir klaras upp och kan tas bort. Men det händer.

En 54-årig man i Malmö dömdes förrförra året till livstids fängelse för ett 19 år gammalt mord. Ett annat känt fall är morden på Helén Nilsson och Jannica Ekblad 1989. Där dömdes gärningsmannen Ulf Olsson 2005, sedan man året före kunnat koppla honom till dna-fynd på offren.

Mikael Rying leder just nu ett projekt där representanter från alla polisregioners kalla fall-grupper ingår. Där arbetar man med att ta fram en gemensam definition på vad ett kallt fall egentligen är, och hitta enhetliga metoder för arbetet med dessa ärenden. Rying anser att det är viktigt att grupperna får resurser och möjlighet att arbeta ostört med utredningarna – det är viktigt både för offrens anhöriga och för samhället.

- Det här är det allvarligaste brottet vi har, det är helt oåterkalleligt. Man kan inte kompensera som gärningsman för det man gjort. Det finns anhöriga som undrar vad som hänt, och varför. Det är oerhört viktigt att de får veta det och, om möjligt, att man kan lagföra gärningsmannen.