Att vara källkritisk till vad som sprids i sociala medier är alltid viktigt, speciellt i år då det är valår. Arkivbild
Att vara källkritisk till vad som sprids i sociala medier är alltid viktigt, speciellt i år då det är valår. Arkivbild

Källkritik kräver faktakoll och självkännedom

Verkar det för bra för att vara sant? Eller bekräftar det helt enkelt bara din världsbild? Akta dig, det kan vara fejkade nyheter – och konsumtionen kan vara skadlig för dig.

ANNONS
|

I dag är det källkritikens dag. En dag instiftad av tidningen Metro för att belysa behovet av att hålla huvudet på skaft när man konsumerar och interagerar med nyheter på nätet och i sociala medier.

- Det är lite som med mat, om man vet hur rutten mat luktar och ser ut och smakar så äter man inte rutten mat och då blir man inte magsjuk, säger Jack Werner, tidigare redaktör för Metros källkritiska organ Viralgranskaren.

ANNONS

Enligt Werner är vi dock bra på att lukta oss till vad som är sant och vad som är falskt i nyhetsflödet:

- Brett talat är vi bättre än någonsin. Min analys är inte att vi plötsligt blev dåliga på källkritik. Det jag tror har hänt de senaste åren är att vi gick från ett par procent av svenska befolkningen som publicerade till att 96 procent av befolkningen har internet och kan göra det. Resultatet av det blir att vi ser väldigt mycket mer av våra tankar, idéer, förutfattade meningar, sakfel och föreställningar vi har.

Skillnader mellan könen

I en undersökning som SSF Stöldskyddsföreningen låtit göra säger 48 procent av de cirka 6000 tillfrågade att de delar inlägg på Facebook. I samma undersökning framgår det att fler män, 48 procent, än kvinnor, 40 procent, tror på det de läser online.

Skillnad mellan könen i förhållande till nyhetsflöde är något som även uppmärksammats av Thomas Nygren, lektor i didaktik vid Uppsala universitet.

Han och en rad forskarkollegor lät under september 2017 cirka 6000 ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern analysera sina nyhetsflöden.

ANNONS

- Det vi finner är att deras nyhetsflöden till stor del är baserade på etablerade medier, de verkar också välja med omsorg vad de delar med sig av. På kultur- och nöjessidan sprids det däremot en hel del skvaller. Tjejer hittar i sina flöden oftare mindre trovärdig information, mycket på grund av att deras flöden är mer kultur- och nöjesorienterade medan killars är mer inriktade på sport.

Tips från experten

Hur ska man då tänka för att undvika att hamna fel i nyhetsflödet? Jack Werner säger att det handlar lika mycket om faktakoll som självkännedom:

- Ingen källkritik utan självkritik. Vi söker hela tiden bekräftelse, det är först då man kan göra om känslan när man sitter framför Facebook och tänker "det är precis så här det är, det vet jag så väl", istället för att det blir ett startskott tror jag man ska göra det till en varningssignal. Just eftersom jag känner så starkt att det är sant borde jag dubbel- och trippelkolla det.

ANNONS
TT

ANNONS