Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Fler kommuner behöver se över sina familjehemsplaceringar, anser Gudrun Kågström Lindberg, inspektör på Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Arkivbild.

Ivo kräver bättre koll på familjehem

Många kommuner placerar utsatta barn i familjehem utan att först utreda om hemmen är lämpliga. Enligt Ivo följer många kommuner inte de lagar som finns på området.

- Fler kommuner behöver se över sina familjehemsplaceringar. Att de verkligen har koll på vad de håller på med, så att de följer de lagar och regler som finns inom området, säger Gudrun Kågström Lindberg, inspektör på Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) till SR P4 Sörmland.

2016 startade Ivo en nationell tillsyn av kommunernas arbete med familjehemsplacerade barn, och fann då brister i 21 av 22 granskade kommuner. Ofullständiga kontroller av familjehemmen inför placeringar var ett återkommande problem och i flera fall saknades utredningar helt och hållet, konstaterade Ivo.

Brist på familjehem

Det finns en brist på familjehem i Sverige. Och många kommuner väljer därför att anlita så kallade konsulentverksamheter som rekryterar och erbjuder familjehemsplatser. De är förmedlare av platser och för att få bedriva sådan verksamhet krävs tillstånd av Ivo.

Men att anlita konsultverksamheterna och låta dem göra en första gallring innebär inte att kommunerna kan lita på deras bedömningar, enligt Socialstyrelsen.

- Kommunerna har alltid det yttersta ansvaret oavsett om de upphandlar tjänsten eller själva skaffar familjehem. De kan aldrig frånsäga sig det, utan de har alltid det yttersta ansvaret för att det blir rätt, säger Anna Giertz, jurist på Socialstyrelsen.

Kriminell bakgrund

P4 Sörmland har granskat flera fall av placeringar, bland annat ett i Linköping där tre små barn och en ung kvinna placerats i ett familjehem. Redan 2016 slog Socialtjänsten i Linköping fast att hemmet var olämpligt och utredningen kring fallet visar att socialsekreterare under två års tid känt till att familjehemsmamman hade en kriminell bakgrund, utan att vida åtgärder. Fallet är Lex Sarah-anmält.

- Tyvärr tror jag det absolut finns fler ärenden där socialnämnderna inte har gjort tillräckligt bra utredningar, säger Gudrun Kågström-Lindberg.