EU-minister Hans Dahlgren (S). Arkivbild.
EU-minister Hans Dahlgren (S). Arkivbild.

Inför brexit – Sverige uppvaktar Nederländerna

Svenskar och britter har gått hand i hand i EU i många frågor. Inför brexit söker nu Sverige nya allianser. Högsta prioritet: Nederländerna.

ANNONS
|

Med det för ögonen träffade EU-minister Hans Dahlgren (S) på tisdagen Michael Stibbe, den nederländske premiärministern Mark Ruttes närmaste medarbetare i EU-frågor, i Haag.

Det blev den svenske ministerns första bilaterala resa av det här slaget.

Brexit innebär att Sverige mister en tung samarbetspartner. Det tomrummet kan fyllas med fördjupat samarbete med andra länder, lyder det svenska resonemanget.

Dämpa utgifter

- Tidigare har ju Storbritannien varit det land som vi har haft närmast kontakter med, i den meningen att Storbritannien är det land som har röstat mest likt Sverige i EU. Nu måste vi söka allierade i flera andra länder och Nederländerna hör till toppen där, säger Hans Dahlgren till TT efter mötet i Haag.

ANNONS

TT: Varför är Nederländerna prioriterat?

- Vi är väldigt mycket likasinnade i många viktiga frågor. Ta till exempel EU:s budget där vi båda är angelägna att hålla nere utgifterna. När Storbritannien lämnar EU måste vi rätta mun efter matsäcken och få en rättvis fördelning av de avgifter som ska betalas till unionen.

Helt överens

Hans Dahlgren betonar att det finns betydande svensk-nederländsk samsyn inom många områden, till exempel mer satsning på "moderna utgiftsområden" som forskning/utveckling och migration och mindre på traditionell strukturfonds- och jordbrukspolitik. Därutöver är klimatfrågan stor i båda länderna.

- Det handlar också om att utveckla den inre marknaden, vilket både Nederländerna och Sverige som stora exportländer är väldigt beroende av, säger han.

En uppenbar fråga där det inte råder samsyn länderna emellan är eurosamarbetet, som Nederländerna var en av initiativtagarna till i slutet på 90-talet.

ANNONS
TT

Fakta: EU:s utträdelseregler

Hur ett land lämnar EU fastslås i Lissabonfördragets artikel 50. Där sägs bland annat att EU ska "förhandla fram och ingå ett avtal med denna stat där villkoren för dess utträde fastställs, med beaktande av dess framtida förbindelser med unionen".

Själva utträdet ska sedan ske antingen när avtalet träder i kraft eller tidigast två år efter att landet anmält sin utträdesvilja till EU – vilket i Storbritanniens fall inträffar den 29 mars i år. Om EU:s stats- och regeringschefer ger klartecken kan dock förhandlingstiden förlängas.

ANNONS