Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

'Folkrättsbrott, eller krigsbrott som det också kallas, är ett av de allra grövsta brotten, både sett internationellt och i den svenska lagstiftningen', säger åklagare Kristina Lindhoff Carleson som nu åtalar mannen vid Stockholms tingsrätt. Arkivbild.
"Folkrättsbrott, eller krigsbrott som det också kallas, är ett av de allra grövsta brotten, både sett internationellt och i den svenska lagstiftningen", säger åklagare Kristina Lindhoff Carleson som nu åtalar mannen vid Stockholms tingsrätt. Arkivbild. Bild: Andreas Hillergren/TT

Historiskt åtal om massmord i Iran väckt

En 60-årig man åtalas vid Stockholms tingsrätt för grovt folkrättsbrott och flera mord vid massavrättningar i Iran 1988. Mannen, som suttit häktad i snart två år, misstänks ha haft en viktig roll i skeendet då tusentals politiska fångar avrättades.

– Det här åtalet är så otroligt viktigt för oss: alla mammor, pappor, familjer och andra anhöriga till personer som fallit offer för den iranska regimen, säger Iraj Mesdaghi som är en av många målsägare.

Mannen, som är iransk medborgare, greps på Arlanda flygplats i november 2019 när han skulle besöka Sverige. Sedan dess har en omfattande utredning pågått medan han suttit häktad, vilket lett till att sammanlagt drygt 70 personer från hela världen lokaliserats som antingen målsägande eller vittnen.

Hundratals avrättningar

Det var i slutet av sommaren 1988 som otaliga män och kvinnor, enligt uppgifter från människorättsorganisationen Amnesty International, forslades med gaffeltruckar för att hängas i lyftkranar och lyktstolpar eller arkebuseras i fängelset Gohardasht i Iran.

– Det är svårt att veta hur många som avrättades i hela Iran under den här perioden. Man uppskattar det till ungefär 5 000 personer, men Iran har aldrig gått ut med någon siffra. Den här mannen misstänks för delaktighet i hundratals av dessa avrättningar, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson.

En av de målsägande, Iraj Mesdaghi, är även är ett av åklagarens huvudvittnen. Han har under ett kvarts sekel arbetat med att dokumentera brotten som han bevittnade 1988, då han själv satt som politisk fånge i Iran.

– Du vet, det här hände i mitt hemland. Där har vi inte haft möjlighet att kunna jobba för att rättvisa ska skipas. Nu har Sverige, mitt nya hemland, åtalat honom. Jag är så stolt och glad över att vara svensk i dag, säger Iraj Mesdaghi.

Tortyr och omänsklig behandling

De flesta fångarna hade koppling till den politiska organisationen Iranska Folkets Mujahedin under en period då Irans regim utfärdat en så kallad fatwa – en order om att alla fångar i iranska fängelser som sympatiserade med Mujahedin skulle avrättas. Därefter inleddes massavrättningarna.

I dessa avrättningar misstänks den nu åtalade 60-åringen, som var jurist kopplad till de fängelser där fångarna satt innan de avrättades, ha varit delaktig genom att välja ut vilka fångar som skulle ställas inför en domstolsliknande kommission, som bland många iranier kommit att kallas "dödskommissionen".

Den åtalade mannen misstänks ha berövat ett stort antal fångar livet och utsatt ännu fler för ett svårt lidande, som åklagarna jämställer med tortyr och omänsklig behandling.

Historiskt stort mål

Rättegången inleds den 10 augusti och beräknas pågå till och med april 2022. Förhandlingen väntas bli ett av de största internationella brottmålen hittills i Sverige.

"På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott", säger Kristina Lindhoff Carleson i ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten.

Målsägarbiträdet Göran Hjalmarsson är en av Sveriges mest erfarna jurister gällande internationella brott. Han har arbetat med krigsförbrytelser kopplade till folkmordet i Rwanda och handlagt brott begångna i Kosovo under slutet av 1990-talet.

– Men det här är det absolut största målet av sitt slag i Sverige, säger han till TT.

Sammanlagt 49 personer står som målsägare, Hjalmarsson företräder elva av dem. Det rör sig dels om personer som själva satt fängslade men överlevde 1988.

– Du kan bara tänka dig dödsångesten de kände när deras kamrater blev avrättade, säger Hjalmarsson.

Andra målsägare är anhöriga till personer som avrättades.

Hundratals förhör

Sammanlagt 110 avlidna har namngivits som offer i åtalet. Det är vad den svenska rättsapparaten kunnat lagföra. I verkligheten befaras det röra sig om tusentals avrättningar av människor, varav hundratals med koppling till den åtalade mannen.

– Alla målsägande är mujahedin-anhängare, det är själva grunden till det grova folkrättsbrottet. Fastän andra vittnen varit med om liknande fruktansvärda saker som de målsägande så är vad de utsattes för preskriberat. Därför kan de bara räknas som vittnen, säger Hjalmarsson.

Personerna som avrättades har aldrig kunnat kopplas till själva konflikten – de satt fängslade under den väpnade kampen. Deras dödsdomar berodde enbart på en koppling till den organisation Iran var i strid med.

– Det vilar på en fullständigt omänsklig behandling, säger Hjalmarsson.

60-åringen själv förnekar anklagelserna.

– Vår klient nekar till samtliga påståenden om inblandning i de påstådda avrättningarna 1988, säger Thomas Söderqvist, en av mannens försvarare.

Nyckelvittnet Iraj Mesdaghi har samlat bevis mot 60-åringen som åtalas i dag. Arkivbild.
Nyckelvittnet Iraj Mesdaghi har samlat bevis mot 60-åringen som åtalas i dag. Arkivbild. Bild: Ola Westerberg/TT
Göran Hjalmarsson är målsägarbiträde. Arkivbild.
Göran Hjalmarsson är målsägarbiträde. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Fakta: Historiskt stort mål

Rättegången mot den 60-årige man som misstänks för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988 väntas bli en av de största av sitt slag i Sverige.

Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.

Under nästan 100 rättegångsdagar från den 10 augusti fram till mitten av april ska 49 målsägande och ytterligare dussintals vittnen höras.

Sammanlagt drygt 70 personer från olika delar av Europa, Nordamerika och Australien har kallats för att berätta om sina erfarenheter i samband med massavrättningarna.

De flesta som vittnar utsattes för liknande behandling, som åklagarna jämställer med tortyr, som målsägarna. Men eftersom målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets Mujahedin, som befann sig i väpnad strid med den iranska staten när brotten begicks, så räknas personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets Mujahedin som vittnen och inte målsägande trots snarlika upplevelser.

I vart fall görs gällande att den åtalade är att betrakta som medhjälpare då han främjat det uppsåtliga dödandet samt tortyren och den omänskliga behandlingen med råd och dåd, heter det enligt åtalet.

Den åtalade nekar till brott.

Källa: Åklagarmyndigheten