Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, vill höja räntan på CSN-lån för att täcka ett nytt studiestöd och icke återbetalade studielån.
Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, vill höja räntan på CSN-lån för att täcka ett nytt studiestöd och icke återbetalade studielån. Bild: Lars Schröder/TT

Höjd CSN-ränta ska betala studier mitt i livet

Räntan kan komma att höjas med en halv procentenhet på de flesta studielån 2023.
Det ska täcka skulder som CSN inte räknar med att få in samt finansiera det nya stödet för studier mitt i livet, enligt ett förslag från regeringen.

Förslaget finns med i ett paket inför presentationen av budgeten för nästa år, den 20 september. I paketet finns pengar för att förbereda det nya omställningsstudiestödet.

Stödet är en följd av att arbetsmarknadens parter förra året kom överens om förändringar i arbetsrätten och ett system för de som har ett arbete eller nyligen har haft ett att vidareutbilda sig för att plussa på kunskaperna – då med upp till 80 procent av lönen i stöd under en period.

Det ska införas stegvis, med början 2023 och väntas då kosta 1,3 miljarder. Fullt utbyggt beräknas det kosta mellan 6 och 9 miljarder per år.

Gäller efter 1989

För att delfinansiera stödet föreslår regeringen en höjning av räntan på studielån med 0,5-0,6 procentenheter från 2023. Sett till att den nuvarande räntan är 0,05 procent är det en rejäl höjning.

Det ska gälla alla lån tagna efter 1989. För skulder under 200 000 kronor innebär det att återbetalningstiden totalt sett förlängs med ett år, enligt utbildningsdepartementets uppgifter.

För lån på högre belopp innebär det att räntekostnaden per år kan bli från 1200 kronor högre för ett lån på 230 000 kronor och 1 650 kronor högre för ett lån på 300 000 kronor. Årsbeloppet som ska betalas uppskattas öka med mellan 500 och 900 kronor.

Täcker upp

Den höjda räntan ska också täcka upp för gamla och kommande kreditförluster, förluster som staten får för att personer dör innan de har betalat tillbaka lån, för att de inte kan, till exempel på grund av sjukdom, eller för att de har flyttat utomlands och slutat betala.

"Att staten idag står för kostnader för studielån som inte återbetalas bör justeras", enligt regeringens pressmeddelande.